Dela:

Bläddra per

Het roman från Grönland

Niviaq Korneliussen

NORMBRYTANDE. Carolina Thelin har läst en het roman med HBTQ-tematik — Homo Sapienne av grönländska Niviaq Korneliussen. Den handlar om kaxiga och samtidigt osäkra individer som det är lätt att ta till sitt hjärta.

Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS

 

Homo Sapienne av Niviaq Korneliussen
Översättning: Jonas Rasmussen
Leopard förlag 2018

I en intervju inför utgivningen av Homo Sapienne berättar Niviaq Korneliussen hur boktiteln kom till. ”Homo sapiens är ju människor, liksom homosexuella också är människor”. Homo Sapiens tyckte hon dock var ett ganska tråkigt namn på en bok och kallade den därför för Homo Sapienne för det lät franskt och feminint. Hon översatte själv boken till danska. Efter all uppmärksamhet den fått i internationella medier kan man konstatera att det verkligen var på tiden att den också blev översatt till svenska. Översättaren Jonas Rasmussen har gjort ett utmärkt jobb.

”Grönland är annat än natur, inlandsis och sälar och det vill jag gärna göra folk medvetna om” sa den grönländska dragqueenen Nuka för ett par år sedan i en artikel i den danska dagstidningen Berlingske. Hen blev känd för en global publik i den danska dokumentärfilmen Eskimo Diva av Lene Stæhr (2015) och i filmen får vi följa Nukas kamp för rätten att vara sig själv. Det finns likheter mellan Nuka och Korneliussen. Homo Sapienne var banbrytande när den kom ut 2014. Här, liksom hos Nuka, får naturskildringarna och machokulturen stå tillbaka för det urbana och normbrytande.

Grönland är världens största ö men också världens mest glest befolkade land och huvudstaden Nuuk har endast dryga 16 000 invånare. Men vad gör det i skildringen av hur unga människor slår sig fram i en stadsmiljö full av grå betong, drog- och spritindränkta fester och långa kylslagna köer till coola klubbar. Allt är sig likt såsom att homo sapiens här, precis som där, interagerar med homo sapiens över hela världen.

I boken får vi följa fem unga människor i Nuuk. Varje person ges var sitt kapitel där tankar och känslor formuleras i en tid i livet då djupa förändringar sker.

Fia är sambo med en snubbe som hon är evinnerligt trött på. Hon kvävs av hans omtänksamhet men är samtidigt rädd för att bryta upp från tryggheten han ger henne. Fia ser livet framför sig redan utstakat som gift med villa, ungar, bil och en snabb död därefter. När hon följer med sin kompis Arnaq ut på en fest träffar hon Sara och utan att riktigt fatta vad som händer blir Fia störtförälskad. ”Har fått avsmak för korv. Vill slipa min kropp ren i badet så att korvstanken försvinner spårlöst i vattenledningarna. Plan: No more sausage”.

Sara, å sin sida, har nyligen dumpat sin flickvän Ivinnguaq. Det beror på att Ivinnguaq, som alltid känt sig obekväm i sitt kön, får ångest när Sara rör vid hen. Efter den smärtsamma separationen kommer hen ut som Ivik, som bög. ”Jag föddes på nytt när jag var 23 år gammal. Jag föddes som Ivik”. Sara tar sig igenom en djup depression. När hennes syster ska föda är hon med på förlossningen. Barnet blir Saras egen förlösning, liksom kärleken till Fia.

En av de mest gripande passagerna är brevväxlingen mellan Fia och hennes bror Inuk. Här genomgår Inuk en fantastisk metamorfos från självförakt till självinsikt. Han hatar Grönland, hatar homosexuella. Känner sig lost. ”Jag blir galen på att jag kommer från Grönland. Jag blir galen på mitt grönländska utseende, mina ärr, Jag blir galen på att jag inte är dansk. Jag blir galen på att jag är grönländare. Vredens ö. Det arga gör mig arg… Jag dras till män. /Inuk. ”Kära Inuk. Jag vet det. Du är inte ensam. /Fia”.

Så stöts och blöts de med varandra, dessa kaxiga och samtidigt osäkra individer som det är lätt att ta till sitt hjärta.

Längre textstycken blandas med dikter och sångtexter på engelska, sms-konversationer, slang och populärkulturella referenser. Korneliussens språk är både banalt och originellt, både humoristiskt och allvarligt. Det hon skriver ligger i tiden kan man lugnt säga — jag har under senaste åren läst många böcker av unga författare som med en självbiografisk röst skriver om identitet och utanförskap, genreöverskridande korta romaner med korta kapitel. Det som gör Homo Sapienne egenartad är att dess upphovskvinna är från Grönland. Och där är fortfarande hennes roman någonting helt nytt.

Grönland saknar en författarskola. Det finns några grönländska förlag men inga grönländskspråkiga förläggare, enligt nätbaserade Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Men under de senaste åren har ett samarbete med den danska författarskolan gjorts för att sätta fokus på Grönland och 2013 utlystes en novelltävling för unga som ledde till en antologi (Ung i Grönland – ung i världen) där Korneliussen medverkade. Fakta som dessa gör det tydligt hur litet det litterära Grönland är och hur svårt det måste vara att verka självständigt. Landet är både beroende och påverkat av det koloniala Danmark och självstyret är fortfarande begränsat. Året efter att Homo Sapienne kom ut debuterade dock Sørine Steenholdt med den realistiska fiktionen Zombieland — som beskriver en våldsam verklighet med våldtäkt, självmord, droger och kriminalitet. Så det väcker förhoppningar om den moderna, unga grönländska litteraturen.

CAROLINA THELIN

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Carolina Thelin

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS
Prenumerera gratis
Facebook
Facebook
Twitter
Visit Us
Instagram
RSS