YIN OCH YANG. “Så det är kombinationen av manlig omvårdnad, som kan utföras av kvinnor, samt en kvinnlig typ av omvårdnad, som kan utföras av män, som gör att 1+1 blir 3.” Lars Thulin påminner oss om att det måste finnas en balans mellan könen.
I en sympatisk, intressant och välskriven artikel i Opulens nyligen tar Henrik Schedin upp det faktum att världen behöver mer mjuka, typiskt kvinnliga värden och att omvårdnad borde värderas högre. Eftersom att kvaliteten på den, hur vi tar hand om varandra, definierar kvaliteten på ett samhälle.
Det är lätt att instämma. Nya Testamentet rymmer många exempel på denna tanke. Berättelsen om den Barmhärtige Samariten är en (Lukas 10:25-37). Uttrycket ”Allt du gör mot en av de minsta gör du också mot mig” (Matteus 25:40) är ett annat. Det nödvändiga med omvårdnad finns alltså i de berättelser som format vår kultur och moral. Men som vanligt är världen komplicerad och grå. Så innan vi jublande går in i en värld helt styrd av kvinnor och kvinnliga ideal bör vi fundera en del.
Dagens värld och framförallt debattklimat gör att vi tror att vi kan styra allt. Att vi kan vara helt politiskt korrekta och därmed upphäva grundläggande strukturer, sådana som styrt oss sedan människan såg dagens ljus för över 200 000 år sedan. Men som alltid är det historien som formar vår nutid och vår framtid. Människan är ett däggdjur och ett flockdjur. Att vara ett däggdjur innebär att föda levande ungar som är helt beroende av sina föräldrar första delen av sitt unga liv. Att vi är flockdjur innebär att vi bara kan överleva och utvecklas om vi samarbetar. Ensamma var vi dödsdömda på savannen, enkla offer för konkurrerande stammar och rovdjur.
Därför är omvårdnad, som Henrik Schedin skriver, en grundläggande del i samhällsbygget. Det har det varit sedan vi levde i grottor och hyddor. Att skaffa avkomma och se till att den blev vuxen var den primära uppgiften, precis som för andra djur.
Vissa feminister säger att könet bara är en social konstruktion. Evolutionen delar inte den åsikten. Honor kan bära fram, föda och ge mat åt ungar. Det kan inte hanar. Och kommer aldrig kunna, så länge vi inte helt bygger om vår arvsmassa. Dessa unika egenskaper hos honor gör dem mer omvårdande än hanar. Det gäller råttmamman, elefantmamman och kvinnor.
Vore det då inte enklast att alla flockar, människor och djur, blev matriarkat? Där kvinnorna bestämde allt? Då skulle de omvårdande egenskaperna sättas i centrum.
Nja, kanske inte. För evolutionen har också gett en del gemensamma egenskaper till hanar. De är generellt sett starkare än honor, vilket inte betyder mer uthålliga. Men starkare vad gäller rå fysisk styrka. De är aggressivare och de är, kanske som en följd av aggressiviteten, mer oförvägna och risktagande. Det gör att även de sysslar med en sorts omvårdnad – att skydda honor och avkomma från yttre faror och se till att de får mat under kritiska ”småbarnsår”.
Följden? Att både manlig och kvinnlig omvårdnad behövs.
Visst, den manliga omvårdnaden har i samhällen ofta spårat ur i orgier i våld, inom flocken och regelrätta krig med andra flockar. Men är det en följd av att de är hanar? Eller en följd av att de måste utöva en omvårdnad med manliga förtecken?
Stöd Opulens - Prenumerera!
Låt oss se på verkligheten. Elefantflockar är matriarkat. De leds av en alfahona. Gamla hanar stöts ut ur flocken och lever ensamma till sin död. De behövs inte. Betyder det att en elefantflock enbart är full av omvårdnad på honors vis? Nej, en uppretad elefantflock är skrämmande och livsfarlig.
Låt oss flytta över till mänsklig storpolitik. Ännu är kvinnliga världsledare undantaget som bekräftar regeln i en utpräglat manlig politisk värld. Men kvinnorna blir stadigt fler, vilket är en välsignelse. Fast har de framgångsrika kvinnorna varit fredsduvor, styrda av moderlig omvårdnad?
Nej, Margret Thatcher, Golda Meir, Indira Gandhi, Benazir Bhutto, Hillary Clinton med flera tvekade inte att ta till våld när de ansåg att det krävdes.
Vidare, de stora upptäckterna och uppfinningarna som gjort världen bättre och räddat många liv, har inte gjorts i kvinnliga omvårdnadens tecken utav av struliga, helt hängivna personer, ofta men inte alltid män, som drivits av något som kan kallas fokuserad aggressivitet.
Christoffer Columbus och Vasco da Gama som uppsökte för européer okända världsdelar, James Watt med ångmaskinen som låg till grunden för industri och modern samfärdsel, Louis Pasteur som genom pastörisering räddat oräkneliga liv, Alexander Flemming som upptäckte penicillinet och räddade minst lika många, Henry Ford som satte hjul på världen, Thomas Alva Edison som lyste upp den, Steve Jobs och Bill Gates som helt revolutionerade vår vardag, vårt sätt att kommunicera och jobba. Inom kort kommer vi få många kvinnor som gör liknande viktiga upptäckter. Minns att två av tre som tar akademisk examen i Sverige idag är kvinnor.
Så det är kombinationen av manlig omvårdnad, som kan utföras av kvinnor, samt en kvinnlig typ av omvårdnad, som kan utföras av män, som gör att 1+1 blir 3. Att vi kan bygga samhällen.
Vi får aldrig glömma det. Att glömma är att kasta ut barnet med badvattnet. En värld helt ledd av manliga män blir en dålig värld. Det blir även en värld helt ledd av kvinnliga kvinnor.
Yin och yang. Svårare är det inte. Fast inte heller enklare.
lars.thulin@opulens.se
