SPRÅKFRÅGA. Finns det brukstexter som senare genom åren omvärderats och numera anses ha litterärt värde? Idag är ju genrerna väldigt flytande och likaså uppfattningen om vad som kan kallas litteratur. Ta bara exemplet att dagböcker nu ges ut på förlag. /Staffan
TRE BÖCKER. Elisabeth Brännström har läst nya böcker av Gunnar Bolin, Lena Einhorn och Lafcadio Hearn.
HEMLÖSA. En mångtydig och samtida folksaga om det förgångnas makt över nutiden, samtidigt som samhället ställs mot väggen med politiska imperativ. Nette Wermeld Enström har läst Pål Eggerts nya roman Döda platser.
LYRIK. Anna Ström skriver lågmälda, finstämda och nyansrika dikter som stämmer till eftertanke. De har ett tilltalande existentiellt anslag och är samtidigt starkt förtätade.
PROSA. Det som jag personligen fäster mig vid och gillar hos Gunnar Brulin är att han aldrig någonsin, i någon av sina böcker, hänger sig åt cynismer eller ironier. Han vill undersöka, bena ut, avtäcka, analysera, skriver Erik Löfvendahl.
FEMINISM. Släpp snubbar är kanske inte någon uttömmande politisk analys, men väl en utmärkt julklapp till den som tycker att det finns betydligt mer begränsande saker att släppa än mobiltelefonen, skriver Anna Remmets som läst Tanja Suhininas feministiska självhjälpsbok.
NOBELPRISET. “Handke återger världen något av den förtrollning som den har för barnet”, skriver Simon O. Pettersson. Inför kvällens utdelningar och efterföljande bankett skriver vi om de två författargärningar som förärat Olga Tokarczuk och Peter Handke 2018 respektive 2019 års nobelpris i litteratur.
NOBELPRISET. “Tokarczuk söker förklaringar till orättvisor, inskränkthet och belysningar av mänskligt beteende i en tid då människan åter blivit människans varg”, skriver Crister Enander. Inför kvällens utdelningar och efterföljande bankett skriver vi om de två författargärningar som förärat Olga Tokarczuk och Peter Handke 2018 respektive 2019 års nobelpris i litteratur.
NOVELL. Två gånger har Hanna-Linnea Rengfors varit pristagare när Opulens anordnat novelltävling. Den här texten är en del av en kommande novellsamling. Det lätt distanserade stilgreppet förlänar en intressant laddning till novellen.
