LITTERATUREN. Det kommer alltid finnas läsare så länge människor är benägna att förstå världen genom berättelser. Sådant försvinner inte förrän vi kan laddas upp i en databas och existera i cyberrymden som algoritmer, skriver Christoffer Andersson.
LITTERATUR. Sofokles, Boccacio, Mann och Roth – alla har de skrivit odödliga verk som inte bara underhåller, utan också rör och berör i dessa coronatider. Kanske kan läsningen även hjälpa oss att få perspektiv på det som pågår just nu – all den panik, förvirring och rädsla som sköljer över oss, skriver Erik Cardelús.
BILDNING. Det går att leva ett värdigt liv utan att läsa böcker men att många inte kan läsa alls är oroväckande. Clemens Altgård skriver om nedslående studier som visar sjunkande läsförståelse och om den svenska skolans misslyckande.
LÄSLUST. Vill man få unga som vuxna att läsa måste man belysa det specifika för litteraturen som medium — nämligen språket, skriver Erik Bovin med anledning av minskat läsande bland ungdomar och att SVT:s Go’kväll sparkar sin litteraturkritiker .
ATT LÄSA. Läsning är en ömklig frihet när den förklätt sig till eskapism. Ömklig men inte sällan välbehövlig. Läsning som frigörelsehandling är ögonblicket då man låter sig ledas utan att man vet vad som väntar på nästa sida. Vilka vyer träder då inte fram för oss, vilka andra (läs)vägar öppnas inte? skriver Robert Myhreld.
LÄSNING. Är det bara äldre damer och herrar som läser böcker? Anders Björnsson reflekterar över tidsandan, tidens gång och bokens betydelse.
LITTERATURKRITIK. ”Det optimala är kanske om både skrivläraren och litteraturkritikern förenar responsiva och kritiska läsarter?” skriver Cecilia Persson.
