Tagg-arkiv

förintelsen - sida 8

Skakande skildring av ett folkmord

Litteratur/Kultur.

FÖRINTELSEN. Nu på söndag är det Förintelsens minnesdag. Boken Vårt folk skildrar hur ett omaka par bestämmer sig för att ge sig ut på en resa, för att utforska mörka kapitel i Litauens historia.  Bo Bjelvehammar har tagit del av deras resa genom den litauiska Förintelsen. 

Kärlek och överlevnad i Förintelsens skugga

Litteratur.

KÄRLEK OCH ÖVERLEVNAD. Tatueraren i Auschwitz är lika mycket en överlevnads- som en kärleksroman, skriver recensenten Robert Myhreld om Heather Morris bok, som baserats på en autentisk historia. 

Sanningen om ett brott

Litteratur.

SKICKLIG. Det är i förmågan att låta drabbande formuleringar och sakliga redovisningar mötas, och ibland kollidera med varandra, som Hanna Krall framträder som den skickliga författare hon är, skriver Anna Remmets.

Ansvaret att aldrig glömma

Krönikor/Samhälle.

EN PÅMINNELSE. Idag har det gått 80 år sedan Kristallnatten eller Novemberpogromen, som den snarare bör benämnas. Erik Cardelús påminner om de ofattbara grymheter som begicks. Vi får inte glömma vad som hände och aldrig sluta hörsamma vittnesmålen, framhåller han.

Gestaltad historisk erfarenhet

Konst.

FÖRINTELSEN. I sina bästa stunder låter ”Witnesses” oss skymta en historisk erfarenhet som egentligen inte låter sig skildras, som måste gestaltas, skriver Gustaf Johansson om Mikael Janssons fotoutställning om Förintelsen.

Hågkomster när fascismen växer

Litteratur.

FÖRINTELSEN. Den 27 januari är den internationella minnesdagen. Carolina Thelin har läst Vi kommer snart hem igen, en skildring i serieform om sex överlevare och deras familjer.

Förintelsens minnesdag

Krönikor/Samhälle.

UNDANTAGSTILLSTÅND. “Auschwitz var en del i ett mycket större Förintelsemaskineri som syftade till att skapa den nazistiska nyordningen, där det inte fanns plats för judar, där befolkningen i de slaviska länderna blott skulle utgöra en arbetskraftstyrka i herrefolkets tjänst”, skriver Gregor Flakierski.

Personligt närvarande

Litteratur.

LIVSHISTORIA. “Språket är i sin skenbara enkelhet så personligt närvarande, i de avskalade beskrivningarna, att några få koncentrerade meningar säger mer än den samlade Förintelseforskningen”. Cecilia Persson recenserar Marceline Loridan-Ivens memoar.

Ett uppdämt behov av att få berätta

Litteratur.

PERSONLIGT. “Den sista dagen driver romanen framåt och bakåt. Vilka var de, farmor och farfar, under den sofistikerade och arroganta fasaden? Varför valde de att avsluta sina liv tillsammans och varför höll de så tyst om sina tidigare liv?” skriver Carolina Thelin.

0 0kr