FOKUSÄNDRING. Att unga har hopp om framtiden är viktigt för deras psykiska välmående här och nu, idag under pandemin. Men också för att kunna arbeta för en ljusare framtid och ett bättre klimat, skriver Beatrice Erkers.
Så vad är svenskar sorgsna över i coronatider? Den här pandemin visar bara på vad vi strävat efter hela folkhemstiden.
REPLIK. “Vi granskade denna grupp på grund av dess arbetsmetoder och tonen som enligt experter inom informationspåverkan är oroväckande och går över gränsen”, skriver de ansvariga utgivarna för Vetenskapsradion och Ekot på Sveriges Radio apropå Lisa Bjurwalds mediekolumn i Opulens i fredags.
MEDIEHAVERI. “Att utmåla oliktänkande som säkerhetsrisker – det är ingenting som västerländska demokratier och dess medier ska ägna sig åt”, skriver Lisa Bjurwald som är starkt kritisk till att Sveriges Radio hänger ut en Facebook-grupp med personer som är kritiska mot Sveriges pandemihantering.
PARTIPOLITIKEN. “Så här ett år in i pandemin håller partipolitiken och de medier som är satta att bevaka den på att abdikera från uppdraget att verka som redskap för utkrävande av ansvar”, skriver Nathan Hamelberg.
LIVSVILLKOR. “De äldre, och kanske än mer de yngre, som dött av skilda orsaker sörjer vi nu mer öppet. Döden behöver inte döljas på samma sätt som tidigare”, skriver Crister Enander.
KONST. För Channa Bankier har pandemin gjort samhällets orättvisor synligare. Här är hennes kommentar i text och bild.
NYA SKUGGAN. Lik på lik, staplade på hög i en nerlagd åldringsvård och privatiserad vinstekonomi borde väcka även tankedöda megafoner, skriver Crister Enander.
