Jan och Jimmie, se där ett äkta radarpar. Som pyromanen och byfånen som går runt med en falsk brandmansdräkt. Den ena ser till att folk blir oroliga genom liberal politik (urholkad arbetsrätt, utförsäljning av allmännyttan…) och sen kommer den andra och försöker lugna folk med fagert tal om äldre tiders trygghet och guldålder. Men så är det ju det här med deras framtoning som förenar. De är båda lite så där som svärmorsdrömmar och allmänt mysiga, som folk man vill ha med på en middag för att vid cognacen kunna säga att ”nå, jag håller inte med dig, men…” Det