Varför måste vi liberaler etiketteras?

Samhälle

IDÉDEBATT. Kan vi skriva liberal debattör? Jag har fått frågan många gånger så jag är van, och det är inte lätt alla gånger hur man bör deklarera sig själv och vad man gör om man skriver, pratar, redigerar och översätter för pengar, och har vissa åsikter.

Men jag noterar att det är viktigt för många medier att min ideologiska etikett står med. Liberal således. Det gör mig inget. Mina politiska uppfattningar är inget jag vill dölja, tvärtom arbetar jag för att sprida dem.

Fast det finns jobbiga missförstånd. Alla som läst en grundkurs inom samhällsvetenskap på ett svenskt universitet har lärt sig att politiska ideologier fördummar och är stöd för dem som inte klarar av att tänka själva. Denna dogm har de lydigt svalt utan att ifrågasätta. I mångas ögon är därför en politisk etikett något suspekt. Kolla gärna hur de koketterar med att de ”inte vill ha någon politisk etikett”. Antagligen anser de att det kommunicerar ”fritänkare”, och inte ”saknar principer”.

Jag tycker det är en fattig syn på samhället. Jag skäms inte för att se alla människors frihet som ett egenvärde, något som inte bör kastas ut med första bästa statistiska korrelation till något orättvist, omoraliskt eller ohälsosamt utfall. Där skiljer jag mig stolt från interventionsbenägna teknokrater som i sin samhällskalkyl (som trots avancerade datakörningar och slutresultat med aldrig så många decimaler ändå är högst rudimentära överslag) alltid tenderar att sätta värdet på mitt och andras självbestämmande till noll.

Att vilja undvika ideologiska etiketter är för övrigt väldigt svenskt. I många andra länder är etiketter bekväma sammanfattningar – början på en diskussion. I Sverige blir de istället ofta slutet, eftersom etiketter anses vara uttömmande beskrivningar av människor. ”Du är ju trevlig, fast du är liberal” är ingen ovanlig kommentar i svenskt sällskapsliv. Som om hela min personlighet var politisk.

Och det här kan vara min subjektiva uppfattning, men är det inte i Sverige särskilt viktigt att märka just oss liberaler med en politisk etikett? Jag ser sällan etiketten ”konservativ debattör” eller ”socialistisk författare” när konservativa och socialister skriver motsvarande debattartiklar eller medverkar i tv-inslag.

Detta finner jag ytterst besynnerligt eftersom riktiga liberaler sällan ser det politiska uppdraget som särskilt stort. När jag skriver om värderingar, litteratur, sport eller samhälle gör jag det sällan ”som liberal”. Hur fattig vore inte exempelvis den moraliska debatten om den inskränktes till: våldta inte, slåss och hota inte och luras inte, punkt?

De som inför varje samhällsproblem kräver att ”vi måste göra någonting” och därmed menar någonting politiskt – en ny lag, en ny skatt , ett nytt förbud eller ett nytt bidrag – är sällan liberaler, men blir betydligt mer sällan etiketterade med sin politiska ideologi. Tänk till exempel på kultursideslingons förskönande omskrivning att någon blivit ”politisk medveten”, vilket alltid betyder att personen är socialist.

Hur ovana andra ideologiska läger är att etiketteras fick vi en påminnelse om när min vän Fredrik Segerfeldt på sin egen Facebooksida (Opulens har för övrigt äntligen rett ut missförstånden kring annonsering i detta medium. Hurra!) funderade kring vilka svenska akademiker som ursäktat våld från vänstergrupperingar, en åsikt han kommer att beskriva och bemöta i ett antal artiklar i Timbros nättidning Smedjan. Det fick kritiker på vänsterkanten att rasa om åsiktsregistrering. Hahaha! Välkommen till min vardag.

Kan vi skriva socialistisk akademiker?

MATTIAS SVENSSON

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Mattias Svensson

 

Mattias Svensson är skribent och författare. Uppvuxen i Karlskrona, men bor numera på Lidingö. Mattias har bland annat publicerat Ayn Rand på svenska på Timbro Förlag och var i sju år redaktör på Magasinet Neo. Hans senaste böcker är Glädjedödarna – en bok om förmynderi (Timbro, 2011), Miljöpolitik för moderater (Fores, 2015) och Den stora statens återkomst (Timbro. 2017).

Det senaste från Samhälle

Gå till Toppen