Vänskap: en bruksanvisning

Krönikor/Samhälle.

RELATIONER. “När människor avslutar kärleksrelationer så finns det en stark etisk kod. Det enda som är givet i ett uppbrott med en vän är att inga regler finns”, skriver Amra Bajric.

Den som vill göra slut med sin partner kan räkna med vetenskaplig precision. Jag läste på Aftonbladet igår en rubrik som löd ”Forskning – dumpa inte någon så här, det elakaste sättet”. Om jag tar med i beräkningen att Aftonbladet inte alltid är så sanningsenliga i sina rubriker så förvånar det mig inte att forskningen har något att säga om kärleksuppbrott. Det finns säkert moderna versioner av Stanfords fängelseexperiment där stackars kärlekspar utsätts för mängder av grymheter i vetenskapen och kärlekens namn. Det är ju mycket som står på spel! När någon gör slut med sin partner förväntar man sig tröst och förståelse, men hur är det med vänskapen, vår mest försummade relation av alla? Hur gör man slut med en vän?

Vi har många fler vänskapsrelationer i livet än kärleksrelationer. Övergrepp, svek och hjärtan krossas vänner emellan men vi gör ingenting för att hitta gemensamma och sociala sätt att hantera det på. Det finns parterapi för flera tusen i timmen, men när två vänner skiljs åt så får man inte ens en klapp på axeln från andra vänner. Vänskap har farit illa i våra dagar. Sociala medier ger oss en falsk intimitet som konkurrerar ut den verkliga.

Hannah Arendt skrev att hon alltid valde vänskap framför sanningen, trots att hon var filosof. Att det var viktigare att behålla en vän än att få rätt och på många sätt är just förmågan att kunna släppa saker som skaver en förutsättning i alla våra relationer – amorösa eller inte. Sanningen som en vänskap skapar var viktigare än bokens sanning för Arendt. Hon lärde sig av Aristoteles, för vilken vänskapen var den högsta av alla umgängesformer. Men hur gör man när ens vänner behandlar en illa?

För en tid sedan fattade jag ett beslut: jag ville avsluta en vänskap. Känslan hade vuxit fram över en längre period där jag vägt för och nackdelar men nu äntligen stod trygg i mitt val. Relationen mellan mig och min vän hade länge varit uppkopplad på konstgjord andning, vi gjorde båda det som krävdes utåt för att ge sken om att allting var okej. Gillade varandras statusar på Facebook, skrev pliktskyldiga kommentarer och lovade att ”vi måste ses så snart som möjligt”. Men jag visste att jag nog aldrig ville umgås igen. Det var inget speciellt som hade hänt, relationer självdör på det viset, men jag insåg att jag inte hade någon aning om hur man egentligen gör slut med en vän.

Det enda som är givet i ett uppbrott med en vän är att inga regler finns, saker som i amorösa relationer definitivt skulle betecknas som ett övergrepp sopas under mattan. Vänskapsrelationer som tar slut gör det antigen via bråk och social smutskastning – att man snackar skit om varandra eller så slutar den ena helt enkelt höra av sig. Jag har alltid varit den sistnämnda sorten, när jag inte längre vill så vågar jag inte ta tag i det på grund av rädsla för det förstnämnda.

När människor avslutar kärleksrelationer så finns det en stark etisk kod. Oavsett om det är ett flyktigt one night stand eller ett äktenskap med villa och Volvo så förväntas man höra av sig och berätta att man inte längre vill ses. Ett ”nej” måste uttalas, en tydlig markering hanterad med yttersta diskretion och ömhet. Vi kanske borde börja försöka behandla vänskapsrelationer med den värdighet de förtjänar? Ett avslutande samtal där båda parter får säga sitt och komma överens om hur framtida interaktioner ska se ut. Sen går båda hem och gråter över det som tagit slut. Vi behöver ge oss själva tid att sörja avslutade vänskaper.

AMRA BAJRIC
amra.bajric@opulens.se

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Amra Bajric

Amra Bajric är frilansskribent med fokus på frågor inom feminism, litteratur och antirasism. Arbetar även som kommunikatör och har ett stort medialt projekt på G som lanseras i början av juni 2021.

Det senaste från Krönikor

0 0kr