Sila cigg och svälja kycklingar

Krönikor/Samhälle
”Folkhälsa”. Collage: C Altgård / Opulens. Bildkälla: Pixabay.com bl a.

KÅSERI. Vad jag inte kan förstå är varför Folkhälsomyndigheten valt att begränsa sej till snus och cigaretter? Varför inte ta och utvidga hela konceptet till att inbegripa alla produkter som är skadliga, skriver Mikael Henrik Myrtin.

 

 

En egendomlighet hos mig är att jag aldrig lyckats bli beroende av nikotin. Tro mig, jag har försökt. Faktum är att jag har legat i ända sedan högstadiet. Men ingenting verkar få beroendet att bita. Ibland går det rent av så långt att jag helt enkelt glömmer bort att jag är en rökare, och då kan det hända att jag röker två på raken (min genomsnittliga konsumtion ligger på runt omkring sju korta i veckan), liksom för att kompensera.

Det kommer mig lite osökt att tänka på när jag i sjunde klass inte ville vara sämre än mina jämnåriga klasskamrater, som nästan samtliga hade porträttbilder av någon till synes slumpmässigt utvald person ur populärkulturen uppklistrad på sin vägg. Följaktligen föresatte jag mig att tapetsera hela mitt pojkrum med planscherna på en barbröstad, kaukasisk rappare ifrån Boston (vars karriär kort därefter gick i stöpet, för att senare stöpas om till en betydligt mer framgångsrik bana på vita duken, men det visste ju ingen då). Att det inte var det mest lyckade valet av idol när man växer upp i en homofob förort i slutet av förra seklet blev jag strax varse.

Så det gick med min idoldyrkan som med nikotinberoendet.

Att bilder påverkar är ju ingen nyhet. Det påminns jag om på nytt varje gång jag kommer hem med ett nytt paket cigaretter ifrån den lokala tobakshandlaren. Nästan varje gång möts jag av en ny bild på paketet, vars uttalade (och smått unika) syfte är att avskräcka konsumenten ifrån fortsatt nyttjande av produkten ifråga. Det har blivit något av ett nöje. (Typ: Vad har de hittat på den här gången?) Lite som ett kinderägg, fast överraskningen sitter på utsidan. En gång föreställde bilden ett nyblivet barn i blöja med en färsk cigarett i munnen. Då visste jag inte riktigt om jag skulle börja gråta, eller skratta. (Missförstå mig inte: Jag tycker ABSOLUT INTE att man borde rekommendera bebisar att börja röka cigaretter. I synnerhet inte den sortens cigaretter jag röker.) Och även om jag vid tillfällen kanske skakat lite på huvudet åt påfundet, så tycker jag i grund och botten att det är ett hedervärt initiativ. För rökning dödar. Enligt World Health Organization dör cirka sju miljoner människor årligen av rökning världen över. I Sverige dör uppskattningsvis cirka tolv tusen individer per år på grund av sitt (miss-) bruk. Även så kallad passiv rökning kan vara högst dödsframkallande. (Enligt statistik ifrån WHO så dör så många som omkring 890 000 globalt. Per år.)

Vad jag däremot inte kan förstå är varför Folkhälsomyndigheten valt att begränsa sej till snus och cigaretter? Varför inte ta och utvidga hela konceptet till att inbegripa ALLA produkter som på ett eller annat sätt är skadliga för individerna som konsumerar produkterna, och då särskilt de produkter där också de indirekta konsekvenserna av konsumtionen, på vetenskaplig grund, visat sej vara direkt hälsovådliga för konsumentens närmaste omgivning.

Som till exempel kött. Med tanke på de väldokumenterade bieffekterna av ett regelbundet inmundigande av döda djur borde det ligga i nämnda myndighets intresse att i mesta möjliga mån också stävja DENNA skadliga konsumtion. I den logiska konsekvensens namn, om inget annat. (Med tanke på att planeten Tellus i sammanhanget är att betrakta som något av en passiv karnivor, så framstår ju situationen som särskilt illavarslande. För att inte säja akut.)

Stöd Opulens - Prenumerera på Premium!

Opulens utkommer fem dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 29 kr i månaden eller 350 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.
På köpet får du tre månaders obegränsad och gratis tillgång till hela utbudet (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer från Draken Film.
PRENUMERERA HÄR!

Jag personligen kan svårligen föreställa mig någonting mer avskräckande för köttkonsumenten än att, efter en lång, hård arbetsvecka, mötas i frysdisken av den apoplektiska tonen i skinnet på en nyslaktad kyckling (som haft den stora olyckan att bli skållad levande) tryckt på förpackningen till de eftertraktade kycklingfiléerna. Kanske får rent av chocken vederbörande att på stående fot överge de outvecklade hönorna (och deras likar) för mindre slaktbara alternativ.

Som till exempel halloumi. Men jag antar att det, om jag tillåter mig en liten anglicism, skulle flyga ungefär lika dåligt som de svenska kycklingarna. (För övrigt, invänder kanske någon logiskt-orienterad läsare, så biter ju, bevisligen, den avskräckande kampanjen lika dåligt på mig som nikotinet. Men så är jag ju också, som sagt, en egendomlig typ.)

Så det är väl lika bra att vi tar och fimpar det förslaget med en gång, Folkhälsomyndigheten?

MIKAEL HENRIK MYRTIN

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

Gå till Toppen