Konsumera mindre och lev mer

Debatt/Samhälle
Montage: C Altgård / Opulens.

LIVSHÅLLNING. Det har visat sig att det finns ett samband mellan icke-materialistiska värderingar och välbefinnande. Människor som lägger stor vikt vid materiella ting konsumerar mer, har större skulder, tär mer på naturen och umgås oftare med icke-levande saker än med levande individer, skriver Ante Filip Tepic.

 

De lediga dagarna är förbi och för många är det en vardag med jobb som väntar. Det är stress på schemat. Juldagarna har snabbt passerat. Liksom nyårsfirandet. Nu är det jobb och åter jobb som väntar, som följs av mer jobb. Vilken tur att trettondagen inte inföll på helgen!

En som forskat om vår tids arbetsideologi är sociologen Roland Paulsen. Han har i sin studie Arbetssamhället från 2017 ställt följande fråga; hur kommer det sig att vi fortfarande arbetar lika mycket som tidigare – i vissa fall till och med mer – när vår produktivitet drastiskt ökat de senaste decennierna? Borde inte all den tid vi sparat in på vår förbättrade effektivitet ha gett oss mer fritid? Tid som vi hade kunnat lägga på att tänka, känna eller umgås med nära och kära.

Kärnan i Paulsens slutsatser kretsar till stor del kring den konsumism som präglar vår tidsanda och som är själva motorn i arbetsideologin. I samband med att arbetets ökade effektivitet kan täcka livsnödvändiga behov, har nya behov skapats för att behålla synen på arbetet som den enda vägen till lycka. Arbetar vi får vi pengar. Då kan vi konsumera och skaffa nya prylar, som i längden identifierar vilka vi är. Många gånger hamnar vi nog i paradoxen psykoanalytikern Erich Fromm tidigt dechiffrerade; vi skaffar inte för att nyttja, utan för att ha. Fromm frågade sig: om vi människor är vad vi äger, men förlorar det, vad är vi då?

Våra värderingar är något som i hög grad påverkar hur vi mår. Det har visat sig att det finns ett samband mellan icke-materialistiska värderingar och välbefinnande. Människor som lägger stor vikt vid materiella ting konsumerar mer, har större skulder, tär mer på naturen och umgås oftare med icke-levande saker än med levande individer. Hela denna livsstil tär i sin tur på det existentiella välbefinnandet – den största lyckan verkar utebli trots alla tappra försök. Törsten efter ägande utvecklas till ett tomt jagande.

Prenumerera på Premium!

Opulens utkommer fem dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 500 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.
På köpet får du tre månaders obegränsad och gratis tillgång till hela utbudet (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer från Draken Film.
PRENUMERERA HÄR!

En av 1900-talets största psykologer, österrikaren Viktor Frankl, betonade i sin forskning att det mänskliga livet är tomt och hopplöst om en större mening inte uppenbaras och omfamnas. Det är meningssökandet som driver oss genom livet. Frankl fördömde hedonismen och materialismen, då han var övertygad om att den största meningen inte kunde nås härigenom.

Men just hedonism och materialism reproduceras av arbets- och konsumtionssamhället. Den ständiga otillfredsställelsen håller jakten efter lyckan vid liv. Insatsen som krävs är vår tid och vårt liv. Är vi redo för dealen?

ANTE FILIP TEPIC

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Debatt