Har vi verkligen fått det bättre?

Krönikor/Samhälle.
Bild: Pixabay.com

LIVSKVALITET. Trots att var tionde svensk befinner sig i ett så pass sjukt tillstånd att vardagen inte kan klaras utan antidepressiv medicin, kan vi ofta höra att ”vi har det allt bättre”. Budskapet kan höras både från politiskt och intellektuellt håll. Vi måste dechiffrera denna innebörd, skriver Ante Filip Tepic.

 

Bostäder byggs, vägar asfalteras, järnvägar underhålls, tekniken utvecklas, pengar förflyttas och ekonomin främjas. Vi verkar ha alla anledningar att uppskatta vår tillvaro i en materialistisk värld som är i stånd att tillfredsställa alla möjliga behov. Individuella likväl som kollektiva, stora som små, vitala som påhittade. Ändå verkar det fattas något. Ändå verkar detta inte vara tillräckligt för att vi ska må bra och tycka om livet.

En miljon svenskar gläds inte åt att en ny dag gryr när morgonen tränger på med sitt ljus; en miljon svenskar ser inte fram emot fånga dagen; en miljon svenskar är inte lyckliga över att finnas – en miljon svenskar äter antidepressiv medicin. Det handlar om en miljon människor i vårt land, om oss och våra medmänniskor.

Om det inte leder till en ökad lycka bland oss som individer att vi har mer pengar, ett antal diplom och titlar, fler kvadratmeter och högre i tak, är det en misslyckad utveckling vi kan bevittna.

Sedan början av 2000-talet har antalet som går på antidepressiva läkemedel fördubblats. Det som framförallt väcker oro, är att den grupp som växer mest är barn och ungdomar. För unga i åldern 10-14 år har mängden medicin tredubblats de senaste tio åren. Detta vittnar om en allvarlig psykisk ohälsa som angriper både brett och tidigt. Av Världshälsoorganisationen WHO har depression klassats som världens vanligaste funktionshinder. På det globala planet lider mer än 300 miljoner människor av problemet.

Trots att var tionde svensk befinner sig i ett så pass sjukt tillstånd att vardagen inte kan klaras utan antidepressiv medicin, kan vi ofta höra att ”vi har det allt bättre”. Budskapet kan höras både från politiskt och intellektuellt håll. Vi måste dechiffrera denna innebörd. Vad innebär det att vi har fått det bättre?

Det är bra om löner höjs. Det är positivt om andelen med avklarade universitetsstudier växer. Det är glädjande om allt fler har en bostad och dessutom kan betala räkningarna i tid. Men allt detta måste syfta till att vi blir lyckligare! Som Blaise Pascal träffsäkert framför i sitt ofullständiga men likväl berikande verk Tankar; allt människan gör, gör hon på sin jakt efter lyckan. Om det inte leder till en ökad lycka bland oss som individer att vi har mer pengar, ett antal diplom och titlar, fler kvadratmeter och högre i tak, är det en misslyckad utveckling vi kan bevittna. Då vilar inte våra framgångar på en konstruktiv grund. En ökad lycka har ju uppenbarligen inte genererats.

Skaffa Opulens nyhetsbrev gratis!

 

Om vårt materialistiska välstånd bygger på att vi måste ge upp en stor del av vad det innebär att vara en någorlunda fri, frisk, tänkande och kännande människa, är det ett ohållbart välstånd vi understödjer dag in och dag ut. Då är det bättre att vår BNP försämras, tågen transporteras tio minuter längre och våningshusen blir en våning kortare, men att vi har mer tid över till att känna hur vi mår och dessutom se hur personer i vår närhet mår. Stressen måste bytas ut mot lugnet och upptagenheten mot fritiden, om vi ska kunna känna våra andetag och kunna njuta av luften vi andas in.

Allting kommer vi lämna efter oss. Byggnaderna kommer stå kvar. Bilar kommer susa vidare. Tågen kommer rulla alltjämt. Men vår tid här på jorden kan ingen ersätta. Våra minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år kommer aldrig tillbaka. Våra unika liv är oersättliga.

ANTE FILIP TEPIC
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

Hörby, Victoria Benedictsson

Hörby och jag

HÖRBY. ”Det är alltså hög tid att någon berättar för de som
0 0kr