Tagg-arkiv

depression

Emmanuel Carrère. (Foto: Dmitry Rozhkov / Wikimedia Commons)

Insiktsfullt om ett liv som rämnar

Litteratur.

AUTOFIKTION. Den självbiografiska boken ”Yoga” av den franske författaren Emmanuel Carrère ”är en påminnelse om hur mycket vi kan betyda för varandra, eller snarare – hur mycket vi helt enkelt måste betyda för varandra,” skriver Robert Myhreld. Det är också en bok om depression och bipolaritet.

Depression förbjuds i ny serieroman

Nyheter.

DYSTOPISERIE. När serietecknaren Bim Eriksson påbörjade berättelsen om “Baby Blue” tyckte hon att den dystopiska fantasivärlden var skruvad och dragen till sin spets. Sedan kom pandemin och vände upp och ner på allt. – Jag tror inte att folk tänkte att det gick att förändra ett samhälle så snabbt, säger hon.

Filmdebuten blev Hoberts räddning

Nyheter.

DOKUMENTÄR. När Nina Hobert började filma sin vän Julia upptäckte hon plötsligt vad hon saknat hos sig själv. I prisade dokumentären “Julia & jag” söker två unga kvinnor efter ett sätt att finnas till.

Vårt mänskliga känslomässiga lidande

Krönikor.

PSYKISK OHÄLSA. “Låt byråkratiska regelverk och stelbenta rekommendationer, felmedicinering, skuldbeläggande och synen på lidande som destruktioner, felkonstruktioner, bli ett omänskligt minne blott”, skriver Anna Sanvaresa.

Har vi verkligen fått det bättre?

Krönikor/Samhälle.

LIVSKVALITET. Trots att var tionde svensk befinner sig i ett så pass sjukt tillstånd att vardagen inte kan klaras utan antidepressiv medicin, kan vi ofta höra att ”vi har det allt bättre”. Budskapet kan höras både från politiskt och intellektuellt håll. Vi måste dechiffrera denna innebörd, skriver Ante Filip Tepic.

Orden och den vilda ritten

Litteratur/Kultur.

ÅTERSKAPADE MINNEN. ”Linda Boström Knausgård skriver på en ren och nyenkel prosa om hur det är att leva med en sjukdom som är svår att själv bemästra och där den allsmäktige överläkaren styr och ställer.” Bo Bjelvehammar har läst Oktoberbarn.

Vackert men banalt

Litteratur/Kultur.

“Vad gäller de bilder Han Kang skapar med språket är de ofta vackra och effektiva, men den vita färgen kan också beteckna tomhet i en annan bemärkelse. Och jag kan inte riktigt skaka av mig tanken att en del av hennes reflektioner är ganska… banala”, skriver Anna Remmets om Han Kangs nya bok.

0 0kr