AI. ”Våra politiker borde ha påbörjat debatten om hur våra samhällsstrukturer kan hantera AI:s avancemang redan igår.” Det skriver Humanisternas ordförande David Rönnegard.
Tidigare debattinlägg om AI hittas här och alla texter i Opulens om artificiell intelligens finns här.
När politiken blundar för en nalkande dystopi
Den hisnande utvecklingen av artificiell intelligens (AI) bär med sig faror. Våra politiker verkar inte ta hoten på allvar, kanske för att de inte tror de kan göra något åt saken.
I nuläget är de flesta bekanta med AI, framför allt via verktyg som ChatGPT, som bland annat underlättar informationsinhämtning. Här döljer sig inga världsomvälvande risker. Dock tävlar i dag världens största bolag inom AI hysteriskt för att vara först med att utveckla artificiell generell intelligens (AGI). Det är när denna milstolpe har uppnåtts som en vändpunkt inträffar och stora hot med stor sannolikhet kan infinna sig.
AGI uppstår när AI har kommit till den punkt att den kan utföra de flesta kognitiva uppgifter minst lika bra som än en människa. AGI blir inte bara ett verktyg som vi använder för att förenkla våra liv, de blir självgående agenter som kan ersätta oss. Detta har många fördelar, men nackdelarna kan vara förödande.
Ledande experter säger att AGI kommer att inträffa om fem till tjugo år från i dag. Geoffrey Hinton, 2024 års Nobelpristagare i fysik, som kallas för AI:s gudfader, har sagt upp sin prestigefyllda befattning hos Google för att resa runt världen och berätta om hoten vi står inför. En av farorna är att vi inte längre behövs på arbetsmarknaden, och här är det närapå en dödlig tystnad från politiken.
Redan med dagens mindre utvecklade AI kan vi se hur arbetstillfällen försvinner från flera branscher. Ett fåtal personer kan nu göra jobbet som tidigare krävde en större skara. Det behövs inte längre så många programmerare, grafiska designers, revisorer, och översättare. När AGI träder i kraft kommer denna lista bli avsevärt längre.
AGI är en agent
Sedan den industriella revolutionen har oron beträffande att ny teknologi ska ersätta mänsklig arbetskraft visat sig, på sikt, vara obefogad. Människor har anpassat sig och utvecklats med de nya verktygen. Men AGI är inte ett verktyg, den är en agent. Den har möjligheten att ersätta det som har gjort oss unika som människor, nämligen vår intelligens och kreativitet.
Våra trygghetssystem bygger på att de flesta arbetar och finansierar stöd till dem som inte kan. Vissa inom politiken har föreslagit att en medborgarlön kan vara en lösning, men räcker det, och hur ska det finansieras, och hur kommer det att förändra samhället i stort?
Det vore klokt att lugna ner rusningen mot AGI för att ge våra samhällsinstitutioner tid att anpassa sig till en ny värld. Problemet är att nästan alla incitament driver på utvecklingen. Företag vill vinna marknadsandelar, stater vill undvika tekniskt och militärt underläge, och många hoppas att AI ska lösa stora problem inom till exempel medicin och forskning.
AI kan inte lösa AI-problemen
Sverige är en för liten aktör för att kunna bromsa dem som vill att AI ska rusa framåt, men vi kan ändå se om vårt eget hem. Våra politiker borde ha påbörjat debatten om hur våra samhällsstrukturer kan hantera AI:s avancemang redan igår.
AI har potentialen att effektivisera arbeten, bota sjukdomar, och kanske även lösa klimatfrågan. Detta bör vi omfamna. Men utvecklingen mot AGI kan ta våra jobb och den kan även ta våra vänner. Det krävs endast en generation som växer upp med främst ”AI-vänner” så har vi brutit den mänskliga kontakten som håller oss samman som samhälle.
Vi kan inte förvänta oss att AI ska lösa de samhällsproblem som AI skapar. Politik bör inte handla om att vinna en mandatperiod åt gången. Våra förtroendevalda måste förtjäna sitt förtroende. Att blunda är inte en lösning.
info@opulens.se
