Tankar om evolution

Litteratur.
Mats Björklund (foto: Mikael Lundblad)

BIOLOGI. ”Boken är detaljerad och ger bra exempel på hur variation, ärftlighet och urval fungerar.” Lis Lovén har läst Mats Björklunds nyligen utkomna Bara en teori.

Inga teorier är gripna ur luften. I boken Bara en teori, Fri Tanke förlag, försöker Mats Björklund förklara uppkomsten och utvecklingen av tankar om biologi och evolution. Om man förstår bakgrunden till att generella svar kan vara öppna, men inte heller vattentäta, så kan man kanske förstå att ingen vetenskap är specifik eller huggen direkt i sten. Att öppna upp för något allmänt kan då vara osäkert, och ändå öppnare. Björklunds ärende är att måla en svepande bild av evolutionen utifrån detaljer. Men det svepande ger även ett större perspektiv. De små generna satta i ett sammanhang.

Boken tar till att börja med upp lite om evolution som historiekunskap och sedan dess teorier. Hur bygger man idéer utifrån evolutionsprocessen och hur hållbara är då dessa teorier? För mycket hos biologisk kunskap kan med lätthet avfärdas och missförstås. En ofantlig mängd data, där evolutionsbiologin befinner sig idag, kan lätt leda till felslut. Så olika forskare angriper problemet med evolution utifrån skilda förutsättningar.

Grunden för evolutionen är tre tankegångar: Variation, selektion och ärftlighet. Utan någon av dem uppstår ingen evolution. Men olika arter har knappast gjort ett medvetet val för att driva arten framåt. Likväl blev valet A istället för B att arten gynnades av en viss handling evolutionärt, istället för en annan handling. Men artbegreppet som sådant är lite problematiskt och kan sägas vara en möjlig konstruktion för att bättre förstå naturen. När jorden förvandlas så förvandlas arter, kanske nåt att tänka på idag! Men när arter förändras behövs en förklaring, och teorier kan ge stoff till förståelse. Vetenskap handlar om att spegla naturen. Och förändring har att göra med naturens komplexitet – vilket betyder bättre anpassning. Processen när arten förändras är en slags mekanism – och? Att studera denna mekanism leder till ökad insikt och förståelse över den process som påverkar oss. Men det socialdarwinistiska resonemanget biter sig själv i svansen, eftersom det bara bevisar vad man trodde på. Och på 1800-talet var evolutionsforskning endast i sin linda, och många missförstånd uppstod.

Det naturliga urvalet – selektionen – är enkel att förstå om man studerar denna mekanism. Att låta det mest sannolika formulera teorin är då vettigt, och man förkastar felsluten. Men om man förkastar tanken om att det finns DNA leder detta antagande långt tillbaka i evolutionsprocessen – och inget alls kan bevisas, varken för eller mot. Att förstå DNA är en viktig ingrediens för att förstå evolutionen. Kombinationen av egenskaper är genetiskt sett stor, men variationsmöjligheterna är matematiskt så stora att det ännu ej funnits möjlighet till så många arter på jorden. Komplexiteten med genetik är alltså svår, och att vara specialist är nästan omöjligt idag.

Men med variationsmöjligheterna betyder det att varje individ är komplett unik. Och att då tala om arv och miljö blir inte så enkelt som man trodde på 1800-talet. Det finns, som jag förstår det, genetiskt sett både likheter och olikheter i det vi ärver. Inte ens tvillingar är helt och hållet lika. Så även om de två sambanden – arv och miljö – spelar in, så är ändå sammanhanget i sig större än sambanden, om ni förstår vad jag menar. Att dra enkla slutsatser blir dumt. Mängden DNA förklarar heller inte allt, för en del arv är vilande, andra aktiva. Och dolda anlag innebär att vi inte kan selektera bort ”det dåliga” arvet. Men vilken mekanik för över arvet? Sexuell reproduktion kan ju vara bästa sättet.

Libri resurrecti - återupplivade böcker

Följ vår blogg om litteraturskatterna du inte visste att du ville läsa!
Läs bloggen

Hos alla som delar gener finns ett samband, men ärftligheten är inte ödesbestämd. Det skulle vara mer giltigt att studera populationer, men om de evolutionärt förändras över 75 generationer kan man inte dra speciella slutsatser. Man kan alltså inte selektera bort ”dåliga” gener. Och eftersom miljö och väder och vind spelar in hur vi anpassar oss, så kan ju inte heller miljön ”selekteras” bort. Att vi är variationsrika är nog mest ett plus i kanten. Inte heller är vi en exakt kopia av våra föräldrar, även om vi ärver en del. Att olika populationer har utvecklats olika kan nog sätta huvudbry i många, men miljön som faktor kan ju knappast ändras. Åtminstone inte rent biologiskt.

Björklund menar att naturen varken har mål eller mening, det mesta bara sker. Själv undrar jag då om inte medvetandet och gud kan tas med i beräkning, eller är vi biologiskt sett anarkistiska? Vill naturen ha nihilism? Jag tror knappast det…

Så ja, boken är detaljerad och ger bra exempel på hur variation, ärftlighet och urval fungerar. Lite invecklade förklaringar förstås. Till exempel att många mutationer faller bort på vägen om vi inte reproducerar oss. Och mer? En del fiskar kan byta kön!

Hursomhelst, för att evolution ska uppstå krävs många kombinationer, för långt för att tas upp i denna text. Evolutionen är en långsam process. Att se utifrån flera generationer kräver hårt arbete. Och att dra slutsatser kräver teorier. Jag kan rekommendera boken.

ANVÄND DENNA!
LIS LOVÉN
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

0 0kr