NOVELLER. ”Caroline Ringskog Ferrada-Noli skriver med en fingertoppskänsla för tidsandan, där både kropp och själ kan köpas för pengar.” Det skriver Carolina Thelin, som läst den aktuella novellsamlingen ”Sex in the City”.
Sex in the City av Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Albert Bonniers förlag
Caroline Ringskog Ferrada-Noli har gett ut ett antal titlar, bland annat romanen ”Rich Boy” från 2018 och poesiboken ”Den förlorade sonen” (2024). Hon har också skrivit och regisserat serierna ”Juicebaren” och ”Amningsrummet” och gör, tillsammans med Liv Strömquist, podden En varg söker sin pod.
”Sex in the City” – humor och elegans
Nu debuterar hon som novellist med en novellsamling med den kittlande titeln ”Sex in the City”. Här är berättelsernas kvinnor betydligt mer nyanserade än de glamorösa singelkvinnorna i tv-serien ”Sex and the City”. De flesta har förvisso både ett ekonomiskt och kulturellt kapital som gör att de kan glida runt i tillvaron. De vill få till det på sex- och kärleksfronten men misslyckas för det mesta och det är verkligen inte bara männens skuld att det går år skogen (ja, det handlar om heterosex för hela slanten). De är (med vissa förbehåll) missnöjda, otillfredsställda och ofta ganska osympatiska. Det är tragiskt, humoristiskt och språkligt elegant när Ringskog Ferrada-Noli får till sina nyskapande fraser och repliker.
Liksom i Ringskog Ferrada-Nolis tidigare romaner och i hennes diktsamling är det överlag trasig medelklass som porträtteras. Eller snarare: hur de, som på olika sätt fallit från sin brackiga bakgrund, försöker navigera i världen. Som övremedelklassungen Erika i debutromanen ”Naturen”, som Gully, hennes dotter Marianne och dotterdottern Annika i ”Rich boy” och som diktjaget i ”Den förlorade sonen” – förutom sin börd har de en stor sorg att bära på.
En av de starkaste novellerna – ”Lyckligt slut” ‒ skiljer sig från de andra. Här handlar det om en kvinna som flytt Ukraina och arbetar som hudterapeut specialiserad på att avlägsna så kallad generande hårväxt. ”Till skillnad från läkare vars status höjdes ju längre in i kroppen de kom, sjönk statusen för en vaxteknolog veck för veck. Det är dubbel bestraffning. Stinkande anus och låg status”.
På baksidestexten till ”Sex in the City” står det att novellerna handlar om olika individer och deras relationer i ”ett Europa från mitten av 2010-talet och ett decennium framåt”. Men där har Albert Bonniers förlag fel eftersom novellen ”Prolog” utspelar sig under 60-talet och skiljer sig på så vis från det decennium som på många sätt är Ringskog Ferrada-Nolis eget. I de andra novellerna är det, som för de flesta skrivande människor, tydligare de egna erfarenheterna som tränger in i texten.
”Prolog” handlar om sorg. Två studenter träffas i Frescatis studentmatsal och intresse uppstår. Men det är inte lätt att hantera en kärlek där den ene inte förstår den andras skuld över att ha överlevt Förintelsen. Det fina med novellen är att porträtten av båda två är såväl nyanserade som inkännande.
Ringskog Ferrada-Noli fångar tidsandan
Caroline Ringskog Ferrada-Noli skriver med en fingertoppskänsla för tidsandan, där både kropp och själ kan köpas för pengar. Jag har tidigare tyckt att hennes stil varit på gränsen till pretentiös men tror att novellformen passar henne. Här får fler komma till tals och även om majoriteten av de individer som porträtteras påminner om varandra, finns det utrymme för fler perspektiv. Det är uppfriskande att Ringskog Ferrada-Noli inte väjer för äcklet. Här är kvinnans kropp subjektet med allt vad det innebär: blodiga förlossningar, fettnojor, förluster och lust till det mest förbjudna.
Redaktör Prosa & poesi
poesi@opulens.se
