En överlevnadsguide för den fjärde industriella revolutionen

Litteratur.
Kevin Roose (foto: Wikipedia Commons)

MASKINERNAS MAKT. ”Klart är att alla, världen runt, kommer att påverkas av denna omdaning av samhället.” Emil Siekkinen har läst Kevin Roose Futureproof om vilka strategier som kan göra att människan förblir relevant på arbetsmarknaden i den artificiella intelligensens och robotarnas tidevarv.

Futureproof av Kevin Roose
Random House

Kommer jag att ersättas av en maskin? Det är på ett ungefär den fråga miljontals människor runt om i världen ställer sig. Det finns också goda anledningar att oroa sig i en värld som i allt större utsträckning organiseras av och för artificiell intelligens (AI) och maskiner. I boken Futureproof (Random House, 2021) visar teknologiskribenten Kevin Roose vilka strategier som kan göra att människan förblir relevant på arbetsmarknaden.

Detta är en gyllene era för utvecklare av AI och robotar, och den pandemi som började dra över världen år 2020 har påskyndat automatiseringen av samhället. Microsofts VD Satya Nadella hävdade att företaget på två månader 2020 genomdrev digitaliseringsförvandlingar som motsvarade två års utveckling, och i mars samma år visade en studie att 41 procent av tillfrågade företagsledare ville utöka och påskynda automatiseringen, som en förberedelse inför den värld som väntar efter pandemin.

Anledningarna är enkla. Företagen önskar se färre anställda, lägre utgifter, högre produktivitet, och större vinst. Därtill behöver maskiner inte stanna hemma under nästa pandemi (även om det är en sanning med modifikation att AI och robotar aldrig blir sjuka).

Många arbeten är också hotade av utvecklingen. The Brookings Institute publicerade år 2019 en studie som jämförde AI-relaterade patent med arbetsbeskrivningar från en amerikansk, federal databas. Det visade sig att av de 769 jobbkategorierna kunde åtminstone 740 inom en nära framtid automatiseras. Världen har vant sig vid att fabriksanställdas jobb försvinner till följd av automatiseringar, men nu rör det sig om alla möjliga slags arbeten: Läkare, journalister, finansanställda, jurister, programmerare, en stor mängd kontorsarbetare, och listan fortsätter och utökas ständigt. Det finns nu AI som är bättre och snabbare än hela lag av medicinska experter på att diagnostisera hjärncancer. För ett annat slags AI-system tog det 26 sekunder att identifiera juridiska problem i kontrakt, medan de mänskliga juristerna behövde i genomsnitt 92 minuter på sig att ta itu med uppgiften. Ett tredje AI-lösning skrev 300 miljoner artiklar på ett år. Det var fler än vad världens största mediaaktörers samtliga journalister mäktade med under samma period.

Knappt trettio år senare användes omkring 700 000 industrirobotar i världen.

I en sådan värld menar Kevin Roose, en av USA:s mest inflytelserika teknologijournalister, att det är hopplöst att försöka efterlikna en maskin. Det är omöjligt för en människa att arbeta snabbare och mer än en AI eller en robot. Att liksom Teslas omhuldade grundare Elon Musk arbeta sig till utbrändhet – då vare sig tanke eller tal längre fungerar väl – är ingen hållbar strategi – maskinen vinner utan undantag en sådan kamp.

Kevin Roose delar i Futureproof med sig av en strategi som kan organiseras under nio rubriker, och New York Times-skribenten föreslår att vi ska förlita oss på våra mänskliga särdrag, på det som gör oss mänskliga.

År 1966, då den första industriroboten började producera bilar i USA, fanns i japanska Toyotas organisation hantverkare som kunde tillverka ett fordons samtliga delar för hand. Knappt trettio år senare användes omkring 700 000 industrirobotar i världen. En halv miljon av dessa var verksamma i japansk industri. Då kan det tros att bilarbetarna på Toyota inte ersatts av andra människor då de gått i pension, och att personalstyrkan torde vara på väg mot ett minimum. Toyota har emellertid valt en annan väg. I stället för att maximera automatiserandet av produktionen, har Toyota beslutat att ta ett steg tillbaka. Företaget har delvis avautomatiserat sina fabriker för att i stället och i högre utsträckning förlita sig på de fördelar människor för med sig – som en bättre förståelse än AI och robotar för såväl helhet som detaljer, och mindre slöseri med material (det vill säga resurser). Dessutom har Toyota kommit att inse att människor faktiskt är bättre än robotar på att bygga bilar.

Också företagsledaren Elon Musk har efter omfattande, maskinorsakade förseningar på Tesla, erkänt: ”Överautomatiserandet av Tesla var ett misstag. Människor är underskattade.” Kevin Roose menar mycket riktigt att när det automatiseras, så ska det automatiseras på ett förnuftigt sätt. Det finns gott om exempel på AI och robotar som bildligt talat satt eld på kontoret. Det krävs människor som övervakar systemen (i dag är det allt vanligare att systemen i stället övervakar människorna, och till och med driver på människors arbete liksom en tjatig chef). Mänsklig fingertoppskänsla förblir viktig också på den framtida arbetsmarknaden.

En framtid har dessutom de arbetare som bjuder på upplevelser och erfarenheter. Vissa företag som begränsar sig till att sälja varor och tjänster ligger pyrt till, eftersom de inte kommer kunna konkurrera med automatiserade online-försäljare med pressade priser. De som lyckas sälja berikande och givande erfarenheter ligger bättre till. För några år sedan befann sig den amerikanska hemelektronikkedjan Best Buy i djup kris. Folk besökte butikerna för att bedöma produkter, varpå de beställde varorna från internet – till ett lägre pris. År 2012 anställdes en ny VD, fransmannen Hubert Joly, och han insåg att det var omöjligt att fokusera på att bara sälja varor då till exempel Amazon stod för konkurrensen. Best Buy utbildade sin personal så att de kunde erbjuda personlig service på ett djupt mänskligt sätt – vilket bland annat inkluderade hembesök för att hitta de bästa möjliga hemelektroniklösningarna. Inom fem år hade Best Buy vänt den nedåtgående trenden och lockat till sig ett stort antal lojala kunder.

Kevin Roose ger ytterligare exempel på vad som fungerar i en maskinanpassad värld, och återvänder gång efter annan till det som är maskinernas styrka och vad som är människans fördelar. En AI tycker till exempel om regelbundenhet och kan därför besegra stormästare i schack. Den har betydligt svårare att fungera väl i ombytliga miljöer som ständigt bjuder på överraskningar – som en skola. Jobb som lärare, polis, akutsjukvårdare, och liknande har troligtvis en framtid. Arbeten som delvis har att göra med sociala behov kommer att finnas också i framtiden. Jobb av detta slag kan inkludera arbete inom vård och omsorg, men också jobb som till exempel barista, flygvärdinna, och frisör.

Vilka nationer kommer då att klara av denna omfattande omställning bäst?

Jobb som kräver expertkunnande eller ovanliga kombinationer av färdigheter kommer troligen att utföras av människor också i framtiden. Vissa kockar, professionella atleter, eller bokförsäljare som är djupt förankrade i sitt sammanhang och sitt grannskap kan vara exempel på detta. Men det kan även inkludera arbeten vilka vi inte vill automatisera – som larmoperatör. SOS-operatörerna skulle kunna ersättas av maskiner redan i dag, teknologin finns, men i akuta situationer vill människor gärna stå i kontakt med en kompetent människa – inte en maskin.

Något Kevin Roose inte nämner, men som är självklart, är att AI inte kan bedöma subjektiva erfarenheter. Det kan människor, vilket innebär att hon har förmågan att reflektera över sin och andras tillvaro, och utveckla en vilja att förändra och förbättra denna. Detta kan vara oerhört berikande för olika slags organisationer och samhällen.

Vilka nationer kommer då att klara av denna omfattande omställning bäst? Det återstår att se, men historiskt sett klarar sig nationer med starka sociala skyddsnät bäst. Det innebär länder som till exempel Japan, Sverige, och Kanada. Nationer av detta slag har en förmåga att dämpa effekterna av dramatiska omställningar, och erbjuder ofta medborgarna finansiellt stöd av något slag, samt möjlighet till omskolning. I Kevin Rooses hemland, republiken USA, torde folk i högre utsträckning behöva förlita sig på mindre och mer personliga skyddsnät. Klart är att alla, världen runt, kommer att påverkas av denna omdaning av samhället. De som tänker igenom sin livssituation och sitt förhållande till AI och maskiner kan också höra till de som påverkar utvecklingen – åtminstone på ett personligt plan.

Kevin Rooses Futureproof läses med fördel, för boken är något av en överlevnadsguide för den industriella revolution vi befinner oss mitt i.

EMIL SIEKKINEN
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

0 0kr