Det gemensamma språkets styrka

21 apr 2021
Natalia Ginzburg. (Foto: Giulio Einaudi)

KLASSIKER. En fin självbiografisk klassiker om det gemensamma språkets styrka och sammanhållande kraft, skriver Elisabeth Brännström, som läst Familjelexikon av Natalia Ginzburg.

Familjelexikon av Natalia Ginzburg
Översättning: Johanna Hedenberg
Förlag: Albert Bonniers

När den självbiografiska romanen Familjelexikon först kom ut 1963 blev den en omedelbar succé med både läsare och kritiker. Bokens författare, Natalia Ginzburg (1916-1991) från Turin i norra Italien hade ända sedan debuten 1942 med novellen Vägen till staden uppmärksammats och uppskattats för sina böcker om familjerelationer och om de unga italienska antifascisternas liv under Mussolini. Med Familjelexikon tog hon definitivt steget rakt in i världslitteraturen; romanen väckte oerhört stor uppmärksamhet, den tilldelades Italiens mest prestigefyllda litteraturpris – Stregapriset – samma år som den gavs ut och den har genom åren översatts till ett stort antal europeiska språk.

ELISABETH BRÄNNSTRÖM
elisabeth.brannstrom@opulens.se

 

Följ/gilla oss

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

Miriam Toews. ROMAN. Thomas Almqvist har läst Miriam Toews roman ”En vapenvila som inte är fred” med stor behållning och hyllar hennes vitala berättarkonst.

Miriam Toews övertygar med vital berättarkonst

ROMAN. Thomas Almqvist har läst Miriam Toews roman ”En vapenvila
DAVID SZALAY. ”Med små och enkla medel byggs en värld där dessutom spänningen är på topp hela tiden. David Szalay utför genomgående sitt hantverk mästerligt,” skriver Lis Lovén som läst romanen ”Kött”.  

David Szalay skriver mästerligt om alienation

PROSA. ”Med små och enkla medel byggs en värld där