Dubbelexponerad dikt

Litteratur
Bild: ramusforlag.se

MINIMALISM. Den amerikanska poeten Jen Bervins bok Nät utgör ett slags poetiskt palimpsest utifrån Shakespeares sonetter. Helena Lie låter sig imponeras av författarens och översättarens arbete.

Nät av Jen Bervin
Rámus 2018
Översättning Niclas Nilsson

För några år sedan släpptes William Shakespeares Sonetter på svenska i fantastisk tolkning och översättning av Eva Ström. Ett häpnadsväckande arbete som måste ha krävt om inte en enorm kärlek till Shakespeare, så åtminstone en kärlek till det svåra arbetet som sådant. Sonetterna som Shakespeare skrev i slutet på 1500-talet är inte helt lättuggade. För att över huvud taget ta in åtminstone några måste man ha både tålamod och beslutsamhet, i alla fall enligt min erfarenhet.

Den amerikanska poeten och konstnären Jen Bervin, än så länge ganska okänd i Sverige, utkom 2004 med diktboken Nets, ett slags poetiskt palimpsest utifrån sonetterna, där en del av dem rent grafiskt utgör bakgrund till några utvalda förstärkta ord ur varje dikt, vilka således bildar sin egen dikt i dikten.

Översättaren Niclas Nilsson har under flera år umgåtts med Nets i arbetet med att överföra Bervin till svenskan. Han säger i efterordet att uppgiften varit oerhört krävande och tagit väldigt lång tid. Jag tror honom. Den nyss utkomna Nät är till synes inte svårläst alls. Ganska fåordiga förstärkta ögonblick, ett extraherande som skapat minimalistiska oneliners med fin efterverkan.

Ibland konstaterande: timmar / droppar / som / destillat /… / Jag ser / fåror i dig / Hur kan jag vara äldre /… / Du är / skymd / av / vissna / ögon /… / Jag har sett / torn rasera / en / ruin

Ibland smärtsamt samtida: varför / räcker inte / du / mot min skam /… / ord / och / krig / förtär / världen /… / jag / skrev / av / den skuld / jag är.

Ibland en uppmaning: Skaka / mörka vatten / styr / allt / fel /… / håll mig / i / mitt namn

Detta tills man börjar fundera på vad där egentligen står och närmre studerar de grafiskt icke-förstärkta orden. Med en själv som upphovsperson via läsakten framträder då olika dikter beroende på hur man fäster blicken och ett reciprokt samspel text–läsare vecklar ut sig, som blir märkligt intressant och dubbelexponerande. En anarkistisk handling som tar plats utan författarnas vetskap, säkert med åtminstone Bervins välsignelse.

Jag såg Jen Bervin på litteraturklubben Stanza i Malmö för en sex–sju år sedan. Jag visste inte vem hon var, men greps omedelbart av hennes uppenbarelse och hennes framförande av Nets. Det var som om hon dekrypterat en poetisk kod.

Bervin har givit ut ungefär tio böcker i hemlandet. Att hon dessutom är ett multidisciplinärt konstnärligt under som låter sin konstnärliga praktik korsbefrukta vetenskapen gör inte min beundran mindre. Hon har genom åren prisats av en rad olika institut och innehar just nu ett artist-in-residence på Alice Kaplan Institute for Humanities i Illinois, USA. Det finns alltså en bred gärning här att upptäcka och fortsätta överföra, en handling / en kraft / en mörk gåva som transponeras till ljus och som vi bör ta del av.

HELENA LIE

 

 

 

 

 

 

 

Alla artiklar av Helena Lie

Helena Lie är verksam som konstnär, poet och litteraturkritiker. Hon har en bakgrund i bl.a. litteraturvetenskap och litterär gestaltning och har förutom litteratur även skrivit om scenkonst och performance, och gör det fortfarande ibland. Hon var kritikredaktör på tidskriften Populär Poesi mellan 2015-2018 och kritiker på Skånska dagbladet i flera år. Hon skriver nu för tidskriften Horisont och sysslar lika delar med konsten som skrivandet och delar tiden mellan Malmö och Berlin.

Det senaste från Litteratur

Gå till Toppen