”Thunberging” – Att ragga med sitt klimatengagemang

Kultur
Montage: Opulens. Bildkälla: Pixabay.com

NYORD. ”Så från ”zlatanera” till ”thunbergera” går en kärlekens rosenröda glädjetråd. Och här kan vi stanna upp, klappa oss själva på axeln och vara Sverigevänner alla tillsammans”, skriver Erik Cardelús.

 

Alla hjärtans dag må ligga bakom oss, men i The Guardian berättas det om en boomande dejtingtrend. Trenden kallas ”thunberging” och det handlar om att berätta om sitt klimatengagemang redan i kontaktannonsen, vilket uppenbarligen blir allt vanligare. Och siffrorna talar sitt tydliga språk, för med hela 240 procent har ”thunberging” ökat under de senaste två åren.

240 procent på två år, här har sannerligen världens alla trend- och börsanalytikerna något att rikta sina vinstjagande blickar mot, nu när de globala börskurvorna störtdyker till följd av oron för coronavirusets framfart i världen.

Men vad vi ska kalla fenomenet här hemma? För nog sägs det ofta att vi svenskar är dåliga på att slå oss för bröstet och lägga ut texten om vår nationella förträfflighet och framgångsrika människor i vår nationella omgivning. Dessutom sägs det vara erkänt svårt att bli profet i sitt eget land, oavsett var detta territorium ligger. Så säg mig – vad blir ordet på svenska?

Kanske kan vi med chosefri äktsvensk enkelhet kalla det att ”klimatragga”? Även ord som ”gregga” eller ”gragga” skulle funka. För då blir kopplingen till Greta så där lagom obskyr och oklar. Den finns där, men den skyltas inte om den. Ett äktsvenskt lagom, samförståndsanda och mellanmjölkig kompromiss, helt enkelt.

Prenumerera på Premium!

Opulens utkommer fem dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 39 kr/mån eller 500 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.
På köpet får du tre månaders obegränsad och gratis tillgång till hela utbudet (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer från Draken Film.
PRENUMERERA HÄR!

Sist en svensk gav upphov till ett verb på utländska språk var 2012. Då handlade det om en annan olagom svensk som trängde ur rutan och skapade rubriker världen över, nämligen Zlatan Ibrahimovic.

”Zlatanera” var verbet, vilket uppstod då den store Malmösonen spelade i den franska superklubben PSG och brukade dominera matcherna storstilat. Följaktligen betyder det franska ”zlataner” och dess svenska motsvarighet ”zlatanera” att ”klara något med kraft” och ”dominera”, ett beteende som fortfarande står sig väl på planen (nu i Milano), men som tyvärr fungerar allt sämre för statyn utanför Malmö stadion.

Greta och Zlatan, två (o)lagom världsberömda svenskar som vi har många skäl att vara stolta över. Stolta kan vi också vara över att vårt land fortsätter att ha ett högt globalt anseende, enligt en färsk undersökning utförd av Svenska Institutet. Det politiserade pratet om att vårt land befinner sig i fritt fall stämmer alltså inte, speciellt inte om vi tror på statistiska undersökningar, klimatforskningen och det som omvärlden säger om oss själva.

Och att svenskheten nu har letat sig in i det kollektiva globala medvetandet, på ett så vackert och viktigt område som kärlek, är bara att glädjas och vara stolta över. Så från ”zlatanera” till ”thunbergera” går en kärlekens rosenröda glädjetråd. Och här kan vi stanna upp, klappa oss själva på axeln och vara Sverigevänner alla tillsammans, för omväxlings skull.

Varför inte sjunga lite allsång också, nu när vi är inne på den där erkänt svårgripbara svenskheten. Nästa jobbiga fråga – vad ska vi då sjunga? Här finns många titlar, men valet faller på tre dängor: ”Kärleken förde oss samman”, ”Sol, vind och vatten” och ”En stund på jorden.”

ERIK CARDELÚS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Kultur

Slender

PROSA. I dag har vi nöjet att presentera en drömsk novell av