det silar ljus genom svarta träd mellan hasselns nakna hängen en klunga änder står i ett finstrilande duggregn doppar sig i ett svagt marsljus vardagarna strävar en koltrast bläddrar i sina fjädrar en vilsen trana korrar mot en askgrå himmel på promenaden möter jag en laglärd jag skickar hans ord disharmoni och neandertalprofil bort…
ANDRAS & EGET. Följande dikt är hämtad ur en planerad diktsamling med titeln Det underbara mätbara.
Följande dikt är avsedd att sjungas till melodin Bandura.
nyans styv kuling även i skatornas matsal, gråvädret pressar oss genom ett kvisthål i färgskalans nedre fäste
Jag skulle kunna Jag skulle kunna öppna den där flaskan rödvin, den som står uppe på höjden dit jag själv knappt når.
När jag blir stark När jag blir stark ska jag skriva den här dikten Den kommer att få en enkel och taktfast rytm men ändå kännas mjuk och melodiös: en öppen trägrind och där utanför en kustremsa och sand Den ska skrivas i ett enda svep tidigt en morgon En havstrut som oväntat svänger in…
Poesin är en katt, den finns överallt, vaksamt närvarande, spinnande på den rutiga pläden, dreglande under fågelbordet, väntande på trappan i hällande höstregn, sataniskt smekande en halvdöd näbbmus – ljussamlande och mörkerseende. Den rör sig fritt och går varken att locka eller pocka, den drar iväg och kan vara borta i flera veckor för att…
