LITTERATURKLIMATET. “Trots den dubbelhet och ängslan som många av oss känner inför vädret i vardagslivet, framkommer det inte riktigt när vi skriver. När allt fler områden avkrävs ansvar är frågan om den samtida fiktionen kan undvika en etisk skyldighet att engagera sig i klimatkrisen?”, skriver Elina Sahlin.
TRÄDTANKAR. “Ordlöst, men meningsfullt och känslomättat, så skapas andlighet i skogen, ett tillstånd bortom vardagens krav på effektivitet och skarpa mål”, skriver Erik Cardélus.
SKOLKRIS. “Förbundsordförande Åsa Fahlén säger skrota. Jag har varit fackansluten hela mitt vuxna liv och har aldrig varit så nära att skrota Lärarnas Riksförbund”, skriver Linda Bönström.
ARBETSMILJÖ. “Tilltaget är också en spark nedåt mot några av kulturvärldens sämst betalda och mest utsatta individer, med en fast anställd kulturchef som avsändare.” Lisa Bjurwald är kritisk till Göteborgs-Postens kulturchef som i tisdags anklagade arbetare inom den egna sektorn för att vara smittspridare av covid-19.
SATIR. Iodine Jupiter funderar över förekomsten av tabun. Och hittar några företeelser som det fortfarande talas tyst om. Toalettbesök till exempel.
NÄTKULTUREN. “Våra samtal sker idag i offentliga rum vilka utformas av företag som säljer oss som konsumentboskap.” En kapitalistisk dystopi som Myra Åhbeck Öhrman finner mer skrämmande än internets masskjutningsmanifest och rasistiska kommentarer.
KÄRLEK. “Erotiken är en kraft som kan ge oss energi att sträva mot förändringar.” Anna Sanvaresa om ensamhet och kärlek under pandemin och om rättvisa och frihet som det mest njutningsfulla.
ESSÄ. ”Nyliberalismens grogrund sedan 1990-talet är alltså en viktig ingång till förståelsen för influencers genomslag i dagens digitala massmediesamhälle”, skriver Filip Hallbäck som är starkt kritisk till det politiska inflytande dessa fått på senare år.
SATIR. När du sitter på busstationen kan du föreställa dig att du är på resa i Indien. Där kommer bussen om den vill, eller nästa dag. Den lever sitt eget liv, skriver Iodine Jupiter.
