BOKSERIE. Swedish Zombies bokserie ”Den nya skräcken” speglar en värld där gamla legender och sanningar är på väg bort men förvirringen inför tillvaron består, skriver Pål Eggert.
MYSTERIER. Hans Gunnarssons noveller söker svar utan att finna dem. Frågetecknen blir bara fler och det enda som finns kvar är att acceptera att livet och människorna inte går att vare sig förutspå eller förstå, skriver Camilla Carnmo.
TÄNKARE. Mara Lee är en skarp tänkare och ofta skicklig poet. Hade hon ansat mer bland sina tankar och texter hade hon kommit mer till sin rätt, anser Anna Remmets som läst den aktuella boken Främlingsfigurer.
ÖVERLEVNAD. När kollapsen väl är här är det knappast skattemyndigheter, lyxfastigheter och försvunna skatter på paradisöar vår överlevnad kommer att hänga på, skriver Nette Wermeld Enström, som läst Moneyland av Oliver Bullough.
KLASSIKER. En fin självbiografisk klassiker om det gemensamma språkets styrka och sammanhållande kraft, skriver Elisabeth Brännström, som läst Familjelexikon av Natalia Ginzburg.
MASKINERNAS MAKT. “Klart är att alla, världen runt, kommer att påverkas av denna omdaning av samhället.” Emil Siekkinen har läst Kevin Roose Futureproof om vilka strategier som kan göra att människan förblir relevant på arbetsmarknaden i den artificiella intelligensens och robotarnas tidevarv.
TEATERMAN. Vännen Olle Näsman har nu efter en lång tids studier givit ut vad som verkar vara den slutliga biografin över teatermannen Jan-Olof Strandberg, skriver Lena S Karlsson.
KÄTTARE. I en miniessä funderar Gunnar Lundin kring tendensen i samtiden att brännmärka vissa författarskap som rasistiska och/eller moraliskt förkastliga. Jakten på kättare pågår för fullt. Hur ska det gå för en författare som Frans G Bengtsson?
ESSÄ. Ivan Gontjarovs roman Oblomov räknas till klassikerna i rysk litteratur. Ingrid Strömberg berättar idag om upphovet till begreppet oblomoveri. I pandemitider med åtföljande restriktioner är det nog många som kan relatera till hans instängda tillvaro.