ÖVERLEVNAD. När kollapsen väl är här är det knappast skattemyndigheter, lyxfastigheter och försvunna skatter på paradisöar vår överlevnad kommer att hänga på, skriver Nette Wermeld Enström, som läst Moneyland av Oliver Bullough.
KLASSIKER. En fin självbiografisk klassiker om det gemensamma språkets styrka och sammanhållande kraft, skriver Elisabeth Brännström, som läst Familjelexikon av Natalia Ginzburg.
MASKINERNAS MAKT. “Klart är att alla, världen runt, kommer att påverkas av denna omdaning av samhället.” Emil Siekkinen har läst Kevin Roose Futureproof om vilka strategier som kan göra att människan förblir relevant på arbetsmarknaden i den artificiella intelligensens och robotarnas tidevarv.
TEATERMAN. Vännen Olle Näsman har nu efter en lång tids studier givit ut vad som verkar vara den slutliga biografin över teatermannen Jan-Olof Strandberg, skriver Lena S Karlsson.
KÄTTARE. I en miniessä funderar Gunnar Lundin kring tendensen i samtiden att brännmärka vissa författarskap som rasistiska och/eller moraliskt förkastliga. Jakten på kättare pågår för fullt. Hur ska det gå för en författare som Frans G Bengtsson?
ESSÄ. Ivan Gontjarovs roman Oblomov räknas till klassikerna i rysk litteratur. Ingrid Strömberg berättar idag om upphovet till begreppet oblomoveri. I pandemitider med åtföljande restriktioner är det nog många som kan relatera till hans instängda tillvaro.
RYSK KLASSIKER. Idag skriver Robert Myhreld om en rysk klassiker, Bröderna Karamazov (1880) av Fjodor Dostojevskij. “Guds vara eller icke vara är inte så intressant. Däremot det här med gott och ont, rätt och fel”, skriver Myhreld.
HÖGLÄSNING, “Om inläsningarnas kvalitet och inte bara uppläsarnas popularitet kan säkerställas, kanske den retoriska kvaliteten hos många människor kan få sig en puff framåt”, skriver Anders Björnsson om den allt vanligare ljudboken.
POESI. Utan överdrift kan detta sägas vara en bok för både den poesivane och den just börjat upptäcka lyriken som genre, skriver Bo Bjelvehammar om Niklas Schiölers Bikt om dikt.
