AGENDA 2030. När coronakrisen ebbat ut har FN:s Agenda 2030 de bästa förutsättningar för en omställning till ett hållbart samhälle, skriver Anders Hermansson som dock menar att bilden av svenskarna som ett solsemestrande folk står i vägen för en den önskvärda utvecklingen.
BRYTPUNKT. ”En kontinuitet har uppstått, corona har bundit samman tidigare futuristiska och så kallat orealistiska idéer med nuet. Därför har framtidsoptimisterna rätt i att vi kommit till en brytpunkt. Men ingenting är ännu hugget i sten”, skriver Lisa Gummesson.
CORONA. Vi kämpar inte bara med en pandemi, utan också en infodemi. Det gäller att få den egna nationen, det egna laget och den egna personen att framstå som framgångsrik och fläckfri, medan skulden läggs på någon annan, skriver Erik Cardelús.
AMBIVALENS. “Mer än något är fascism ett system som hämtar sin näring ur hat mot ambivalens. Mot de vars ursprung inte är entydigt, mot de vars könsuttryck inte är tydligt binärt, mot de vars nationella lojalitet kan ifrågasättas”, skriver Nathan Hamelberg.
SATIR. Med anledning av Kristi himmelsfärdsdag gör Iodine Jupiter en tillbakablick på påskfirandet. Men han funderar också över hur det här med makt och underkastelse hänger ihop med religionen.
DÖDLIGHET. Inte sedan 1993 har så många dött under en månad som i april. Då var det en ovanligt svår säsongsinfluensa under en vinter, nu är vi i början av en pandemi som kommer att ta flera år att rida ut. Skillnaden stavas vaccin, skriver Sofia Nerbrand.
DEMOKRATI. Så länge det finns politik kommer det att finnas lobbying. Samtidigt finns det gott om möjligheter att framtidens demokratiska processer kan bli mer öppna, involverande och medskapande. Därför är det viktigt att de moderna politiska partierna hänger med i utvecklingen istället för att bromsa den, menar Vladan Lausevic.
JÄMLIKHETSFRÅGA. “Bakom fasaden och maskerna gömmer sig ibland idel tomhet, alkoholmissbruk och dysfunktionella relationer.” Nyligen utkom Bengt Ericsons Maktspelarna – min turné med den svenska överklassen. Susanne Liljedahl reflekterar över ny och gammal överklass.
KORTSIKTIGHET. “Varför förbises den enklaste sortens orsak-verkan så ofta? Handlar det om okunnighet, bristande koll eller naivitet? Eller kan vi benämna det på ett annat sätt. Med ord som cynism och osunda prioriteringar, kanske?”, skriver Erik Cardelús.
