SYNERGI. “Gabriel García Márquez är en av de mest representativa ikonerna för denna algoritmiska synergi. Han behärskade till fulländning den lokala folkmusiken och lyckades med hjälp av algoritmer förvandla musiken genom att ge den en litterär struktur”, skriver Anna-Karin Gauding.
OPULENS. Efter starten i våras har vi tagit många och stora kliv framåt och är nu ett dagligt kultur- och samhällsmagasin. 2018 ökar vi takten ytterligare och inleder året med flera nya medarbetare.
KRIS. “Det nya Tyskland drabbades kontinuerligt av svåra kriser, både påtvingade och självförvållade, som var ytterst besvärliga att hantera. Den fullständigt orimliga Versaillesfreden medförde ekonomiska svårigheter och eldade på högerns antidemokratiska retorik.” Gregor Flakierski recenserar Weimartyskland.
ÖVERSÄTTNING. “På ett kafé på Kaptensgatan pratade vi om livet, men också om döden. Och han gav mig sin senaste bok Odöd som jag lovade att översätta till spanska”, skriver Omar Pérez Santiago.
PRESSFRIHET. Världens kanske mäktigaste man, USA:s president Donald Trump fortsätter sina attacker på den fria pressen i landet. Retoriken har till skillnad från exempelvis Trumps öppna rasism inte tonats ned sedan han flyttade in i Vita huset.
FÅGELTANKAR. “Under flera veckor har jag hört domherren på avstånd, det vemodiga och mjuka flöjtandet, visslandet och knirkandet, skär genom den klara decemberluften; några gånger har jag sett en ensam hane, en gång i en lönn”, skriver Bo Bjelvehammar.
FRAMTIDSRÄDSLA. Valåret 2018 är symbolmättat i Sverige. Hundra år sedan demokratins genombrott 1918. Femtio år sedan idéernas utmaning mot idyllen 1968.
IDEOLOGI. Att diskutera politik online känns lätt som att vara fast i en ständigt pågående valkampanj. I synnerhet partister halkar i de diken som är tu quoque-argument, halmgubbeargumentation och personangrepp – beroende på vilken ”sida” folk tillhör.
KONSTÅRET. “Det som gjorde henne så viktig förra året var hur hennes konst lyckades transcendera sin ursprungliga betydelse genom att tilldelas en tydlig position i den övergripande kontext som är samtiden. Konstnären var närvarande”, skriver Ida Thunström om Marina Abramovic.
