8 mars: Kvinnorna som gick i bräschen

Nyheter.
T v i bild: Eva-Karin Gyllenberg är journalist på Dagens Nyheter (foto: Ordalaget). T h i bild: Elise Ottesen-Jensen är en av de 40 kvinnliga pionjärer som Eva-Karin Gyllenberg valt ut (foto: Sverre A. Børretzen/NTB) I mitten: Margit Nordin åkte som första kvinna Vasaloppet 1923. Hon kom i mål åtta minuter efter den siste mannen. Före målgången stannade hon och gjorde sig fin i håret (foto: Wikimedia)

KVINNODAGEN. Hängivenheten kännetecknar de kvinnor som Eva-Karin Gyllenberg valt ut till sin bok “Svenska kvinnliga pionjärer”. Mest gripen blev hon av Amalia Eriksson – polkagrisens skapare.

Fakta: “Svenska kvinnliga pionjärer”

Eva-Karin Gyllenberg, journalist på Dagens Nyheter, har valt ut 40 kvinnor till sin bok. Samtliga är avlidna men bland dem finns två som hon tidigare intervjuat: tv-personligheten Ria Wägner och folkvettsexperten Magdalena Ribbing. Även Lovikkavantens skapare Erika Aittamaa samt kanalsimmaren Sally Bauer är porträtterade i boken.

En påse med mjuka, hårda, söta och salta karameller. Så beskriver journalisten Eva-Karin Gyllenberg sin bok. De allra mest självklara och redan omskrivna, som Alva Myrdal, Selma Lagerlöf och Ellen Key, har fått stå åt sidan. Andra något mindre välkända föregångare har dock fått vara med. Sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen är en av dem.

– Hon var näst yngst av 18 barn och blev helt förskräckt när hon såg sin mamma naken efter alla graviditeter, berättar Eva-Karin Gyllenberg.

Elise Ottesen-Jensen ville bli läkare och för att finansiera sina studier deltog hon i ett kemiskt experiment på en tandläkarmottagning som slutade med att hon förlorade flera fingrar – vilket satte stopp för läkarplanerna. Hon var också nära att dö i barnsängsfeber efter att ha förlorat sitt enda barn. Sjukdomen gjorde att hon inte få fler. Även i komprimerad form är berättelsen om hennes liv den om en kvinna som trots många tragedier kommer igen.

– Det är många öden som får en att ta ett djupt andetag. Hur klarade de sig egentligen?

Testa sina krafter

En av de kvinnor som Eva-Karin Gyllenberg hittade är Margit Nordin, den första kvinnan som åkte Vasaloppet. Tävlingen arrangerades första gången 1922 och Margit Nordin anmälde sig året efter. Hon var 26 år, gymnastiklärare och sjukgymnast från Grängesberg, och ville testa sina krafter.

– På den tiden var det ingen som trodde att en kvinna ville göra ett sådant mandomsprov men hon anmälde sig och de kunde inte stoppa henne. Då var det cirka 160 deltagare och hon kom sist. Alla blev ju nyfikna och man trodde väl inte att hon skulle klara det. Men folk stod kvar och väntade i Mora, hon kom i mål fyra timmar efter den som hade vunnit loppet.

En bit före mål stannade hon för att plocka ut papiljotterna. Hon ville inte bli kritiserad för sitt utseende när hon gick i mål. Först 1981 öppnades Vasaloppet för kvinnliga åkare, och Margit Nordin dog året efter.

TT: Om jag tvingar dig att välja en favorit, vilken blir det då?

– Då tar jag nog Amalia Eriksson som skapade polkagrisen. Hennes öde grep mig. Hon kommer tillbaka i mitt undermedvetna.

Dog i kolera

Pappan var hovslagare och mamman var piga. När hon var tio år dog hennes fyra syskon och föräldrarna i kolera. Även Amalia Eriksson blev piga och gifte sig med sin stora kärlek. Men en av parets tvillingar föddes död och två dagar senare dog maken i dysenteri. Som ensamstående mamma lyckades Amalia Eriksson får näringstillstånd för tillverkning “af så kallade polkagrisar”. Med tiden blev hon förmögen men inte lycklig, berättar Eva-Karin Gyllenberg.

TT: De senaste åren har det kommit flera samlingsböcker om historiska kvinnor. Vad vill du tillföra?

– Jag har inte varit ute efter att skriva en bok om kvinnokampen utan om påhittighet och beslutsamhet. De här kvinnorna jobbade med saker som de trodde på. De trampade på en och annan öm tå men stod på sig. Många av dem hade det inte så fett ekonomiskt, men de var så hängivna. De är värda all beundran tycker jag. Och kanske kan de inspirera andra.

Erika Josefsson/TT

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Nyheter

0 0kr