ANTIKEN. Kunskaper om antiken må behövas för att kunna göra historisk reflektion, men för att det ska gå behövs sannolikt en bredare kunskap om och definition av ”antiken”. Annars riskerar vi att kapa rötter när vi tänker oss att vi räddar dem, skriver Nathan Hamelberg.
OLIKHET. Människor är olika. Och några är särbegåvade. Mycket vore vunnet om man erkände deras existens och att de tidigt får grepp om sina förmågor, skriver Sofia Nerbrand.
INDIVIDEN. Med mer kunskap och egen motivation så ger vi individen mer makt över sitt liv och större delaktighet i vårt samhällsbygge, i dag och inför morgondagen, skriver Valdi Ivancic och James Brocka, partiledare och partisekreterare för Socialliberalerna.
SAKLIGHET. Glädjeparadoxen är en bok som är progressiv genom att vara konservativ, anser Jesper Nordström. ”Det handlar om en mycket djupare och sakligare argumentation än att bara vara reaktionärt gnällig.”
KÄNSLOR. Föreställningen att killar inte får visa känslor är nästan löjligt förenklad. Sitter du på en buss och lyssnar på eller iakttar några unga killar interagera lär du höra alla möjliga känslor uttryckas, skriver Nathan Hamelberg.
BARNENS BEHOV. En utvecklingsplan behövs för vår svenska skola, och målen ska vara tydliga: att anpassa ämnen och arbetsbelastning efter barnens behov, möjligheter och livsbetingelser, skriver Christian Wåhlander.
SKOLFRÅGAN. Skolan är ålagd att leverera en likvärdig utbildning vilket innebär att oavsett skola eller lärare ska elever få liknande kunskap och betygsättas efter samma kriterier. Linda Bönström är kritisk till hur ska vi kunna uppnå det genom ett ordningsbetyg.
PEDAGOGIK. Makten vill, med disciplin och straff som redskap, infoga viss sorts kunskap och utesluta annan, skriver Anna Jörgensdotter apropå Jan Björklunds förslag om ordningsbetyg.
