ESSÄ. För att motverka pågående nedmontering av svensk demokrati behöver det klassiska bildningsidealet återupprättas. Det anser Fredrik von Malmborg, docent och forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
POLITIK. ”Smarta riskkapitalister lurade beslutsfattarna att tro på ett system där skolans syfte och marknadskrafterna förenades.” Lars Thulin skriver i veckans krönika om hur det svenska skolsystemet har misslyckats på grund av en fundamental tankevurpa.
PROSA. ”Iida Rauma är oerhört konkret och precis i uttrycket och skriver med en smärtsam inlevelse, vilket gör romanen till en bok att ta till sig och lida med,” skriver Thomas Almqvist som läst ”Förstörelse”.
KUNSKAP. Artificiell intelligens kan förslagsvis vara en betydelsefull resurs i skolans kompensatoriska uppdrag. Men AI kan inte ersätta den djupare förståelse och kunskap som idogt arbete resulterar i, menar Emil Siekkinen.
LYRIK. Idag har vi nöjet att publicera en satiriskt skarp dikt av Mattias Nyberg om den svenska skolans styrande principer.
KLASSKILLNADER. “Denna pedagogiska segregation finns genom hela skolsystemet, från förskola till årskurs 9”. Bo Bjelvehammar har läst Emma Leijnses reportagebok I en annan klass.
NYA VINDAR. “Kanske syns ödeläggelsen allra tydligast i siffrorna över hur många som går ut grundskolan med ofullständiga betyg, men den känns också igen på de skenande ohälsotalen bland unga och i skolkoncernernas årsredovisningar”, skriver Anna Herdy.
SKOLAN. “Vem är läraren i de senaste årens svenska litteratur? Och vad är det för skola som framträder?” Efter sin litterära vårdspaning riktar nu Erik Cardelús sökarljuset åt annat håll.
