MUSIK OCH RELIGION. Christopher Thorén, doktorand i sociologi/utbildningsvetenskap med inriktning på muslimska ungdomar, har läst Anders Ackfeldts avhandling Islamic Semiotic Resourses in US Hip-hop Culture. Den utgår från USA men är intressant då den även väcker frågor om den svenska hiphopscenen.
SPRÅKFRÅGA. Hej! När det gäller ords klang och värdeladdning känns det som att det ofta går i negativ riktning. Man säger ju helt enkelt inte ”zigenare” längre. Men finns det exempel på det omvända, att ett skällsord eller nedvärderande ord kommit att få en uppskattande och positiv laddning? /Åsa
TOPPLISTA. Nathan Hamelberg skriver idag en krönika om kulturell appropriering apropå den debatt som nya kulturministern Amanda Linds frisyr orsakat. Som bonusmaterial kommer här Nathans tio favoritapproprieringar av kultur.
SUBKULTUR. “Hiphopen kom från gatan och slog sig hungrigt fram; denna hunger var för många kopplade rakt av till socioekonomiska omständigheter, driven av en fattigdom och ett utanförskap i samhället”, skriver Linda Bönström.
TIPS. “Vi är vuxna med inkomster (förhoppningsvis) och mål och mening att köpa både streamingabonnemang och eventuell merchandise för det vi gillar. Så vad är bättre än att spela vår känsla av nostalgi och längtan efter en barndom som aldrig kommer igen?”, skriver Anna-Karin Linder.
FÖRSVARSTAL. “Det finns en tendens i debatten att glömma bort att hiphopmusiken inte bara är en växande, inflytelserik musikgenre utan att här även finns en hel bakomliggande kultur”, skriver Sara Forslund.
