Verklighetens USA

Scen & film.
Bild: Tiff.net

DOKUMENTÄR. Lena Torquato Lidén skriver om två  fantastiska filmer på årets filmfestival i Göteborg.

Den 41:a upplagan av Göteborgs filmfestival är invigd. Gabriela Pichlers Amatörer fick världspremiär och Alicia Vikander kom hem liksom hennes film Ex-Machina, som tidigare inte visats på bio i Sverige. Med 510 filmer, 13 biografer och 4 194 biostolar är det Nordens största filmfest med sektioner som Five Continents, Focus: Nationalism och New Voices.

På Göteborgs filmfestival träder man in i många olika världar. De två filmer som jag ska berätta om är The Work och Ex-Libris New York Public Library. Den förra filmen utspelar sig på Folsom Prison, ett statligt fängelse i Kalifornien, där en grupp fångar och vanliga män deltar i en gruppterapi som kallas The Work. Ex-Libris New York Public Library är en dokumentär om alla de processer och personliga strävanden som äger rum inom det offentliga bibliotekets väggar i New York. Båda filmerna berättar om verkligheten i dagens USA bakom alla Trump-rubriker. Make America Great Again är överflödigt, för i USA finns de varmaste och mest mänskliga människor som försöker ta hand om varandra. Det är rörande att se de män som leder terapisessionerna och hur de motiveras av kärlek till sina medmänniskor och vilja att hjälpa trasiga killar att möta sig själva. Men filmerna skildrar också skrämmande fattigdom, utslagenhet och rädsla för andra människor. Båda har en varsam blick som betraktar varje människas liv som unikt. Det är närgånget och utlämnande, men de dokumenterade tycks ändå känna sig trygga i situationen, vilket bara kan bero på tillit till den som står bakom kameran. Dokumentären som genre är ju så oerhört beroende av de personliga mötena.

The Works regissör Jairus McLeary är en domstolsfilmare från Chicago som började med att producera videoetnografi på college och dokumentera människor i deras naturliga miljöer för att genom dem uppleva, tolka och representera kulturen och samhället som omgav dem. Han regisserade sin första film, The Work, efter många års deltagande i Folsoms gruppterapi. Gethin Aldous, som är medregissör, har varit professionell tv- och filmregissör i 15 år. Han är baserad i New York och arbetar för närvarande med att filma och producera för ett större videospelsföretag. Detta är hans andra fullängdsdokumentär. På sin fritid arbetar han med fångar på Folsom och andra fängelser över hela landet.

I filmen får vi träffa Kiki, Dark Cloud, Vegas, Charles, Brian och Chris. De står eller sitter i en ring och berättar vilka de är i dag, vad som driver dem, vilka deras hinder och svårigheter är och vad som gör mest ont. Som ett gränssnitt av landet är de vita, svarta och ursprungsinvånare, fysiskt olika varandra men med liknande erfarenheter: till exempel att offra sig för en redan tungt kriminellt belastad far eller att vara rädd för att inte räcka till för sina barn. Jag dras med i berättelserna om hur det påverkar män och pojkar att bli svikna. I slutet av varje berättelse agerar gruppen fysiskt hinder för den som talat för att han ska kunna släppa sina spänningar. De håller hårt i varandra och skriker och kämpar för sin framtid, och jag blir rädd men får samtidigt hopp om att det går att ta sig an problem som lett till att någon mördat en annan människa. Ett ögonblick tappar jag ändå fattningen när en av de intagna säger till Dark Cloud, en stor indiansk man, you are gentle man, och reaktionen blir att den tilltalade anfaller. Men det visar på det mod man måste besitta för att gå in i detta arbete tillsammans.

I Ex-Libris New York Library, dokumentärlegenden Frederick Wisemans senaste film, får vi se biblioteksbesökare på nära håll. Regissören är 88 år gammal och frågan är om inte detta är hans mest fascinerande film, trots att han har klassiker som Titicut Follies, Boxing Gym (Göteborgs filmfestival 2011) och In Jackson Heights (Göteborgs filmfestival 2016) på meritlistan. Han växlar mellan människor som grubblande studerar dataskärmar med information om tarmcancer, avancerade offentliga samtal om slaveriet, styrelsemöten som avhandlar hur man ska få in mer privata donationer i verksamheten och åhörares misstrogna ansikten som lyssnar på en smått galen föreläsare som talar om judiskt samhällsliv genom amerikansk historia. En fullständigt fascinerande film. Det är tydligt hur viktigt biblioteket är som oas för den som inte har dator i sitt eget hem eller en lugn plats att läsa. Vi behöver alla det där tysta personliga rummet, och platser där vi tillsammans kan tänka är någonting fantastiskt.  Där kan man få tillbaka hoppet för mänskligheten.

LENA TORQUATO LIDÉN
info@opulens.se

Kreativ skribent specialiserad i scenkonst och musik som tidigare skrivit för bland annat Göteborgs Fria och Tidningen Kulturen. Jag gillar att lyssna på de postkoloniala diskussioner som ortenungdomar ägnar sig åt. Jag tänker snabbt och omvärldsbevakar inför nya utmaningar, en udda fågel. Interkulturell gourmet med kunskap om de viktigaste smakkomponenterna i många matkulturer och en egen rundtur till två kulturföreningar i Göteborg. Eventkoordinator på ÖGAT och Lerum Kultur och Bibliotek.

Det senaste från Scen & film

0 0kr