Har dvd-filmen någon framtid?

Scen & film.
Dvd-skivan har bara funnits i drygt 25 år och Blu-ray-skivan i 20 år, men experter säger att rätt förvarade ska de kunna lagra data i över hundra år. (Montage: Opulens)

FILMUTBUD. Mats Barrdunge undersöker utbudet av dvd-filmer i Stockholm och reflekterar över formatets relevans i en tid när streamingtjänster blivit allt mer populära.

Interiör från dvd-butik på Katarina Bangata. (Foto: Mats Barrdunge)

I en liten trång lokal på Katarina Bangata i Stockholm, inklämd mellan ett soprum och en gitarrbutik, ligger en butik som säljer dvd- och Blu-ray-filmer. Många går nog bara förbi utan att ens notera att här finns en butik som kanske har stans största samling av filmer och tv-serier. Det finns ingen butiksskylt utanför och entrédörren är överklistrad med affischer. Det finns däremot ett handskrivet anslag på dörren om öppettider som avslöjar att här finns faktiskt en butik. Jag ser att dörren står på glänt och skjuter försiktigt upp den men upptäcker att något tar emot och går sidledes in. Väl därinne slås jag av den enorma mängden filmer och tv-serier som ligger i tätt sammanpackade högar ända upp till taket.

Butiksägaren upplyser mig att antalet är omkring 10 000. Min första tanke är, finns det någon systematik i hur filmerna ligger staplade? Vet ägaren vilka filmer som är placerade var? Jo, de ligger i bokstavsordning med särskilda avdelningar för vissa kategorier.

Det finns något spännande med sådana här butiker för den som älskar att rota i olika lådor och leta på hyllor för att hitta något som väcker upp något bortglömt minne. Butiker där allt verkar vara en enda stor röra och inbjuder besökaren till skattletande efter det där fyndet som bara ligger och väntar på just dig. Man känner också en viss frihet till att inleda ett fördjupat samtal. Dessa butiksinnehavare sitter oftast inne med stora specialkunskaper och även om man inte köper något kanske man alltid kan lära sig något nytt.

Bokantikvariat, butiker som säljer begagnade vinylskivor eller dvd-filmer har alla det gemensamt att gränsen mellan butik och arkivsamling blir något flytande. Butiker som inte försöker fånga kundens blickar med försäljningserbjudanden väcker upp andra köpinstinkter och något sorts febrilt nyfiket sökande. Helt plötsligt går man in i en annan tidsdimension när man systematiskt börjar bläddra igenom en back med begagnade skivor. För en stund släpper man på alla måsten.

Efter en stunds letande upptäcker jag att den här butiken har ett stort utbud av filmer utan svensk textning. Jo, Micael Wallberg har en särskild förkärlek för engelskspråkiga filmer från 1970-talet men köper in allt som säljer och förklarar att det är framförallt filmklassiker, kult och skräck som efterfrågas.

Det finns ett värde i att söka igenom hyllmeter efter hyllmeter av skivor, böcker eller filmer och själv upptäcka något intressant.

Samma nyfikna letande som jag får i Wallbergs butik får jag på Kulturhusets kulturbibliotek i Stockholm som har flera hyllmeter med filmer och filmregissörer som man aldrig hört talas om, men också nyare Marvelfilmer och stora kassasuccéer.

På en speciell hylla har man klassificerat filmerna efter olika regissörer och jag räknar till ett 80-tal olika regissörer. Bibliotekarien Patrik Thorell berättar att det finns drygt 8 000 titlar att låna på Stockholms olika bibliotek, och dvd-filmerna utgör en tredjedel av alla lån här på mediaavdelningen. Jag har själv många gånger utnyttjat deras stora utbud och det är genom biblioteken jag har breddat och fördjupat mina filmhistoriska kunskaper.

Jag upptäcker också något annat. Det finns ett värde i att söka igenom hyllmeter efter hyllmeter av skivor, böcker eller filmer och själv upptäcka något intressant. Man tittar på framsidan, läser på baksidan och känner efter om detta är en bok eller film som man vill låna eller köpa. Det är en annan form av sökande än då man söker i databaser, som på filmstreamingtjänsternas hemsidor. Man scrollar sig genom långa listor av platta bilder och får svårt att välja eftersom det blir för mycket information som är svår att överblicka. Man tappar något av den egna upptäckarglädjen när allt serveras på silverfat. Digitala sökningar i databaser fungerar bäst om man vet vad man letar efter. Men i en värld där allt håller på att digitaliseras känner jag ett behov av att artikulera vikten av fysiskt sökande på hyllor eller i lådor. Thorell berättar att det som finns på hyllorna är speciellt framplockat av personalen.

Varje film på hyllorna är också ett filmtips. Nu ska inte streamingtjänsterna ses som någon konkurrent till biblioteken utan ska istället jämföras med att gå på bio, titta på tv eller köpa en dvd-film, och då har de onekligen sina fördelar som priset, urvalet och att man kan titta när som helst. Deras popularitet har fått till följd att många har gjort sig av med sina filmsamlingar. Det har dumpat priserna på både nya och begagnade filmer men i sin tur gjort det betydligt billigare att bygga upp egna filmsamlingar av alla ens favoritfilmer.

På en speciell hylla har man klassificerat filmerna efter olika regissörer och jag räknar till ett 80-tal olika regissörer.

Ett problem med dvd-skivan anses vara dess begränsade livslängd, men om det finns det inga säkra uppgifter. Dvd-skivan har bara funnits i drygt 25 år och Blu-ray-skivan i 20 år, men experter säger att rätt förvarade ska de kunna lagra data i över hundra år. Hur man nu kan veta det? Säkert är att hembrända skivor inte har lika lång livstid som fabriksbrända och problemet kanske mer handlar om det i framtiden kommer att finnas uppspelningsbara enheter för dessa mediaformat.

På en speciell hylla har man klassificerat filmerna efter olika regissörer och jag räknar till ett 80-tal olika regissörer. Bibliotekarien Patrik Thorell berättar att det finns drygt 8,000 titlar att låna på Stockholms olika bibliotek, och dvd-filmerna utgör en tredjedel av alla lån här på mediaavdelningen. Jag har själv många gånger utnyttjat deras stora utbud och det är genom biblioteken jag har breddat och fördjupat mina filmhistoriska kunskaper. Jag upptäcker också något annat. Det finns ett värde i att söka igenom hyllmeter efter hyllmeter av skivor, böcker eller filmer och själv upptäcka något intressant. Man tittar på framsidan, läser på baksidan och känner efter om detta är en bok eller film som man vill låna eller köpa. Det är en annan form av sökande än då man söker i databaser, som på filmstreamingtjänsternas hemsidor. Man scrollar sig genom långa listor av platta bilder och får svårt att välja eftersom det blir för mycket information som är svår att överblicka. Man tappar något av den egna upptäckarglädjen när allt serveras på silverfat. Digitala sökningar i databaser fungerar bäst om man vet vad man letar efter. Men i en värld där allt håller på att digitaliseras känner jag ett behov av att artikulera vikten av fysiskt sökande på hyllor eller i lådor.

Thorell berättar att det som finns på hyllorna är speciellt framplockat av personalen. Varje film på hyllorna är också ett filmtips. Nu ska inte streamingtjänsterna ses som någon konkurrent till biblioteken utan ska istället jämföras med att gå på bio, titta på tv eller köpa en dvd-film, och då har de onekligen sina fördelar som priset, urvalet och att man kan titta när som helst. Streamingtjänsternas popularitet har fått till följd att många har gjort sig av med sina filmsamlingar. Det har dumpat priserna på både nya och begagnade filmer men i sin tur gjort det betydligt billigare att bygga upp egna filmsamlingar av alla ens favoritfilmer.

Ett problem med dvd-skivan anses vara dess begränsade livslängd, men om det finns det inga säkra uppgifter. Dvd-skivan har bara funnits i drygt 25 år och Blu-ray-skivan i 20 år, men experter säger att rätt förvarade ska de kunna lagra data i över hundra år. Hur man nu kan veta det? Säkert är att hembrända skivor inte har lika lång livstid som fabriksbrända och problemet kanske mer handlar om det i framtiden kommer att finnas uppspelningsbara enheter för dessa mediaformat.

“Filmsamlaren bygger upp sitt eget privata filmbibliotek och bevarar minnet av många filmer som annars riskerar att glömmas bort i det enorma utbudet av streamade filmer.” (Foto: Mats Barrdunge)

När jag frågar Wallberg om han tror dvd- och Blu-ray-filmen har någon framtid menar han att den seriöse filmsamlaren vill ha filmen i bokhyllan för att kunna se på den när han känner för det. Jag hittar också ett annat motiv.

Filmsamlaren bygger upp sitt eget privata filmbibliotek och bevarar minnet av många filmer som annars riskerar att glömmas bort i det enorma utbudet av streamade filmer. Även om filmstreaming kanske är ett mer miljövänligt alternativ än tillverkning av skivor och plastboxar riskerar filmen att förlora något av sitt unika avtryck. När man står mitt i strömmen av nya och aktuella filmer är frågan om filmerna hinner sjunka in och lämna ett avtryck i   betraktaren eller om de riskerar att glömmas bort i samma stund man hoppar till nästa filmval. Det blir en destruktiv form av konsumtion. Kanske skall man vara tacksam för att det fortfarande finns människor som bygger upp sina egna filmarkiv och håller minnet levande av filmhistoriens odödliga ögonblick.

Mats-Barrdunge
MATS BARRDUNGE
info@opulens.se

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Scen & film

0 0kr