Veckans vax: Karl Valentin
RETROKULTUR. Jesper Nordström har den här veckan valt att plocka fram ett album med en tysk allkonstnär från 1900-talet, Karl Valentin.
Läsvärt om en upprorsmakare
PROSA. Éric Vuillard blandar fakta med fiktion, och har en säregen – emellanåt essäistisk – stil. Han skriver engagerat, lyriskt och komprimerat, anser Erik Bovin som läst “De fattigas krig”, som skildrar upprorsmakaren Thomas Müntzers gärning.
Mest lästa
Från landsorten: Eckerlunds klädbutik i Tomelilla
LYRIK. Förra året publicerade vi Emma Eriksson Olssons diktsvit ”Den återfunna bilden”. I år följs den upp med ”Från landsorten” som är något annat. En poetisk korrespondens med utgångspunkt i en mindre skånsk tätort men med avstickare till olika platser i landskapet. Det rör sig om vardagsnära dikter i samspel med Emmas egna foton.
Noterat: Den hatten lever så roligt
HUVUDBONAD. Det korta hattbrättets psykologi är något som förenar stora som små män. Små på ett stort vis genom att de ställer sig emot de bombastiska blodfattiga idealens regemente.
Brev med charm, berättarglädje och värme
BREV. “Sedan möttes vi i Paris” är en bok som består av ett urval från poeten och konstnären Anne-Marie Berglunds korrespondens med Thomas Nydahl. Gunnar Lundin har läst den och finner “charm, berättarglädje och värme”.
Konsten att undvika filmfloppar
FILMFRAMTID. Om det blir testvisningar, artificiell intelligens eller något helt annat som banar väg för kommande svenska filmsuccéer återstår att se, konstaterar Karolina Bergström.
Dikt som sammanfogar och förenar
LYRIK. Bo Bjelvehammar har läst Ingela Strandbergs nya diktsamling “Ingenstans mitt segel” och finner den både utmanande och fascinerande.
Vår enfaldiga tid
BÖCKER. Iodine Jupiter är dödligt trött på de stora förlagen och “lektörer som kryper runt på knä i koppel.” Den intelligente läsaren behöver inga nya böcker, menar han.
Så lurades skjortan av politikerna
SYSTEMSKIFTET. “Världens kapitalmarknader häpnade, gnuggade sig i ögonen och slickade sig runt munnen. Svenska staten skänkte bort miljarder och ställde låga krav för hur de skulle användas”, skriver Lars Thulin.