Thyberg-affären väcker många frågor

Krönikor.
Thybergaffären. I veckans krönika kommenterar Lars Thulin Thyberg-affären. Han konstaterar att den väcker många frågor, men försöker ändå dra ett par slutsatser. Thyberg-affären, regeringen, Ryssland, spionage, påverkansoperation, dick-pics, politik,
Illustration: C Altgård / Opulens.

POLITIK. I veckans krönika kommenterar Lars Thulin Thyberg-affären. Han konstaterar att den väcker många frågor, men försöker ändå dra ett par slutsatser.

Som politiskt intresserad krönikör borde jag ha en bestämd åsikt om Thyberg-affären. Tro mig, jag har försökt. Men jag fixar det inte riktigt. Anledningarna är främst tre.

Varför är Thyberg-affären så svårbedömd?

Den första anledningen är att det är ett pågående skede. Något viktigt som ändrar förutsättningarna kan inträffa mellan det att jag skriver och krönikan publiceras.

Den andra anledningen är att händelsen är för spretig. Den innehåller allt från rena spionhistorier till anklagelser om homofobi.

Den tredje anledningen är att allmänheten, dit jag räknar mig själv, förmodligen inte vet allt. Det kan finnas förhållanden som bara den berörda kretsen känner till. Så här långt.

Thyberg-affären ‒ vad vet vi egentligen?

Thyberg-affären väcker många frågor, men vad vet vi med säkerhet? Efter dikeskörningen med den slarvige nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, vars främsta merit verkade ha varit att han var bästis med statsministern, såg det ut som att Rosenbads rekryterare hade vaskat fram ett guldkorn. Nämligen i form av Tobias Thyberg, erfaren diplomat, kunnig i ryska och tidigare ambassadör i Ukraina och Afghanistan. Bättre CV är svårt att tänka sig.

Men en halvtimme efter utnämningen inkom ett mejl, med anonym avsändare, till regeringskansliet.

Detta mejl innehöll bilder som kan uppfattas som komprometterande för Thyberg. Det var material publicerat för flera år sedan på dejtingsajten Grindr som främst används av homosexuella.

En halvtimme senare fick ett antal nyhetsredaktioner samma mejl. Redaktörerna konstaterade dock att bilderna inte visar något som bryter mot lagen.

Samma kväll meddelade Thyberg att han hoppar av tjänsten. Och beklagade att han inte berättat om bilderna när han säkerhetsprövades.

Är Ryssland inblandat i Thyberg-affären?

En hel del tyder på att rysk säkerhetstjänst skickat bilderna. De är de enda som antas tjäna på att Thyberg hoppar av. Detta med tanke på hans diplomatiska bakgrund, ryska språkkunskaper och att han gjorde värnplikt på Försvarets tolkskola, där bara de smartaste rekryterna hamnar. Thyberg var helt enkelt för bra och därmed ett hot. Vilket ska jämföras med Landerholm som nog på sin höjd orsakade en gäspning i Kreml.

Vår regering och även mainstreammedierna framstår ur den vinkeln, genom sitt agerande, som nyttiga idioter.

Ett par slutsatser 

Låt mig ändå dra ett par slutsatser av det inträffade.

Thyberg-affären har berättat för svenska folket att sändandet av dick-pics, ett porträtt av ett manligt könsorgan, är vanligt i gay-världen. Jonas Gardell kallade det, i en Expressen-krönika, för ett visitkort. Må så vara, men att skicka sådana bilder till folk som inte bett om dem, är ett övergrepp. Män som skickar dessa till kvinnor för att förnedra eller skrämma dem, har inte lämnat grottstadiet och bör behandlas därefter.

Upprördheten över Thybergs bilder är däremot svår att begripa ur en logisk synvinkel. De hade ju ursprungligen publicerats på en dejtingsajt. Men med en moraluppfattning där allt som har med underlivet att göra anses skamligt, är saken en helt annan.

Vi vet också att vissa kvinnor och flickor via nätet ibland skickar utmanande bilder och filmer på sig själva. Kanske för att locka någon, kanske för att visa mod, kanske för att testa gränser. Många finner sedan att bilderna har vidarepublicerats på fel ställe och sätt samt att nätet aldrig glömmer. Så det vimlar av kvinnliga motsvarigheter till det som kallas dick-pics.

Moralismen kan bli ett stort problem

En helt annan fråga är hur djupt personundersökningar på högsta nivå ska gå. Hur hårda krav bör ställas på de individer som ska ha de viktigaste posterna i samhället? En kontroll från förskoleåldern fram till dags dato, och där gränsen för vad som är oacceptabelt sätts påtagligt snävt, leder till att vi får en kader av en speciell sorts makthavare.

Hög moral är bra, men en omfattande moralism kring sexualitet kan också ge oss maktutövare som helt enkelt är fega och hämmade. Och som därtill saknar förståelse för hur så kallade vanliga medborgare lever sina liv.

Är det sådana människor som kan ta de bästa besluten och under hård press leda vårt samhälle i svåra situationer? Som har förmågan att leda oss in i framtiden?

Jag tvivlar på det. Kärnväljarna i forna tiders KD gör det möjligtvis inte.

Råd till de unga som vill göra karriär

Hur ska vi komma till rätta med risken för att tillsätta politiska ledare som framstår som broilers från söndagsskolan?

Mitt enkla råd till de smarta unga människor som lockas av att göra karriär inom politik och hög administration är detta: Våga lev livet och skaffa erfarenheter! Men var försiktig med vad du lägger ut på nätet. Tänk på att vissa saker som du vill dela med omvärlden inte åldras bra i de digitala arkiv som alltid kommer att finnas.

ANVÄND DENNA!
LARS THULIN
lars.thulin@opulens.se

 

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

0 0kr