Influencers på lerfötter

Krönikor/Samhälle
”Influencer”. Montage: Opulens. Bildkälla: Pixabay.com

HYCKLERI. Kan influencers som Linnéa Claeson inte ens influera sig själva, varför tror vi då att deras uppmaningar ska övertala någon annan? undrar Myra Åhbeck Öhrman. Människor borde också sluta prata om Greta Thunberg och istället börjar prata om hur de kan göra världen bättre.

 

 

Jag är en rätt dålig miljökämpe. Jag vet inget om utsläpp, jag slarvar med källsorteringen och jag konsumerar onödiga prylar. Trots det har jag åtminstone ett svalt intresse av att bevara jorden för kommande generationer. Det gör mig nog ganska lik alla andra.

Till skillnad från många andra, däremot, så har Greta Thunbergs korståg lämnat mig mestadels oberörd. Jag blir varken kränkt in i själen eller tror att hon kommer att rädda världen.

“You do you”, tänker jag, rycker på axlarna och minns den politiskt engagerade sextonåring jag brukade vara en gång. Jag fick aldrig tala inför FN, men jag vet att jag inte hade fel i sak.

Det har nog inte Greta heller. Sextonåringar, i all sin politiska svartvithet, har ofta jobbigt sanna poänger.

Hade jag inte sett det förut — unga människor som applåderas av en hel värld för att de vågar vara så där envetet jobbiga — hade jag kanske reagerat med mer än en axelryckning.

Awareness har blivit ett av våra mest tröttsamma buzzwords.

Det räcker inte att vara medveten. Det har inget egenvärde, även om vi lurats att tro det. Jag är trött på våra personkulter och vår övertro på att en individ ska kunna vända strömmen och med världen på sina axlar ta oss i rätt riktning.

Jag såg en kille på Twitter härom veckan som undrade hur valsiffrorna kunde stämma när han aldrig såg någon på plattformen skriva något positivt om sossarna. Han har köpt, inrett och bor nu i luftslottet som är vår tilltro till att delnings- och gilla-ekonomin i sociala medier representerar verkligheten.

Helt meningslöst är det så klart inte. Ju fler som uppmärksammar något, desto troligare är det att någon faktiskt agerar. Men som helt fristående akt har att skapa awareness, i längden, inte så mycket vikt.

Aldrig blir det så uppenbart som när influencers som själva skrivit om hur vi måste rädda miljön exponeras för sitt eget vårdslösa, onödiga flygande.

Kan de inte ens influera sig själva, varför tror vi då att deras uppmaningar ska övertala någon annan? Om deras fans envist försvarar deras dåliga vanor när de uppdagas, hur mycket har de egentligen påverkats av deras brandtal för att rädda klimatet?

Ibland behöver vi påminnas om att även kolosser har lerfötter. Att vi alla är hycklare, särskilt de med mest bekvämlighet att förlora.

Ett gott syfte helgar bara medlen om du agerar konsekvent. Någon som säger sig förespråka jämställdhet och miljötänk, som Linnéa Claeson, har inga ursäkter om hon samtidigt flyger utomlands för att göra bikinireklam i smyg till sina unga kvinnliga följare.

I sitt försvarstal, som presenteras som ett försvarstal för andra, skriver hon att konsumentmakten inte spelar roll — det krävs politiska beslut för att rädda miljön. Det blir lite oklart om hon menar att det är politikernas jobb att säga åt henne att sluta flyga. Kanske för att det är svårt att försvara hyckleri sådär i efterhand när man låtsas att man inte gör det.

Samtidigt regnar utmärkelserna över henne. Hon har ju så många följare, och säger sig stå för feminism, antinazism och miljötänk! Det är klart att hon måste vara en viktig röst. Tänk på all awareness hon skapat. Resultatet? Lite oklart. Men titta på antalet gillningar!

På så sätt är Greta ändå okej. Något säger mig att hon skulle stå där med sin skylt oavsett om någon var framme med en kamera eller ej. Jag hoppas innerligt att jag slipper bli motbevisad.

Jag hoppas också att människor slutar prata om Greta och istället börjar prata om hur de kan göra världen bättre. Framför allt hoppas jag att vi går mot en framtid där vi uppskattar kunskap, pragmatism och lite hederlig svensk tråkighet mer än sådana saker som får folk att klicka “dela”.

MYRA ÅHBECK ÖHRMAN

Alla artiklar av Myra Åhbeck Öhrman på Opulens »

Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Myra Åhbeck Öhrman är frilansande skribent, föreläsare och debattör med inriktning på en spretig blandning av internetkultur, jämställdhetsfrågor och antifascism. Senast verksam som kampanjansvarig och granskare i den antirasistiska organisationen ”Inte rasist, men…”. Har bott största delen av sitt liv i den norrländska glesbygden, men inte ens det kunde riktigt ta stockholmaren ur henne.

Det senaste från Krönikor

Vi är inte skit!

SÄGA IFRÅN. Fattigdom är ingen skam. Det är fråga om ett politiskt
Gå till Toppen