Råttfångaren blåser i sin flöjt. Kön är en kilometer lång, många har stått där hela natten. Fjorton-, femton-, sextonåriga tjejer. Några äldre kanske. En goodiebag med några tuber, några små flaskor, lite hårvårdsprodukter. Att någonting i dessa plastförpackningar skulle vara vårdande är förstås tvivelaktigt, för att inte säga fake.
KOMMERSIALISM. “Som supernovor rör sig influencers i omloppsbanor skapta av vinstdrivande storföretag. De agerar på order av, och utgör en skyddande sköld åt, företag som helskinnade slipper undan både ansvar och kritik”, skriver Nellie Skute.
HYCKLERI. Kan influencers som Linnéa Claeson inte ens influera sig själva, varför tror vi då att deras uppmaningar ska övertala någon annan? undrar Myra Åhbeck Öhrman. Människor borde också sluta prata om Greta Thunberg och istället börjar prata om hur de kan göra världen bättre.
RUTTEN PRODUKT. Om falska nyheter och propaganda kan ses som ruttna och illasmakande produkter baserade på osanningar är falsk intellektualism, om möjligt, ännu värre, skriver Vladan Lausevic apropå Jordan B Petersons popularitet.
