I ismernas tidevarv

Samhälle
Digital illustration: C Altgård / Opulens. Bildkälla: Pixabay.com

ETT OTAL ISMER. Det finns många ismer. Men betyder beteckningarna det samma idag som när de skapades? Anders Björnsson benar upp begreppen och ger sin syn på hur ett antal  ord med ändelsen -ism ska förstås i en samtidskontext.

 

Populism. Alla som ställer sig tveksamma till överstatliga projekt som Europeiska Unionen betecknas idag som populister, av olika kulör. Före 1990 rådde inom den svenska politiska eliten konsensus om att Sverige inte skulle tillhöra denna organisation. Rimligen bör då antalet populister ha varit långt fler än de är för närvarande, när nästan inga politiska partier längre är fullt ut EU-motståndare.

Opportunism. Det är ett ord som inte förekommer i språkbruket sedan en tid tillbaka. Det kan ha att göra med att så få numera går mot strömmen och att de allra flesta vill vara till lags, alltså opportuna. Opportunisten är en standardprodukt; ingen kan förebrå honom eller henne för att svika några ideal. Idealen är komprometterade som omänskliga utopier. Utopister misstänks vara potentiella folkmördare.

Terrorism. Man skiljer inte mera på terror och terror. Under andra världskriget begicks det många terrordåd i folkbefrielsens namn, riktade mot terrorregimer. Likvidationer och sabotagehandlingar av agenter och samarbetsmän förekom då också i icke-krigförande länder som Sverige. Terroristerna var lydiga medborgare. De tog risken att bli bestraffade. Man bör skilja detta från gangstervälde.

Fortsätt

 

Antisemitism. Brukar likställas med judehat men tillskrivs ibland även judiska personer som inte vill inrangeras i den politiska huvudfåran. I Tyskland har en grupp judar anslutit sig till partiet Alternative für Deutschland, känt för sitt motstånd mot invandring. Dessa judar fruktar muslimskt inflytande på det tyska samhället, också om de flesta muslimer rätteligen borde betecknas som semiter.

Nationalism. En politisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet som stöddes av liberala krafter, i kampen mot furstliga dynastier och för medborgarsamhället. Idag har liberalerna övertagit den gamla bördsaristokratins internationalism (kallad globalisering) och övergivit försvaret av nationen. De deltar med liv och lust i imperialistiska så kallade humanitära interventioner.

Radikalism. Den som ville gå till botten eller roten (latin: radix) med en sak ansågs vara radikal och, i överförd bemärkelse, reformsinnad. Under 2000-talet har den radikale däremot blivit en samhällsfiende och radikalisering ett hot mot samhällsfreden. Det har gjorts statliga utredningar om och lagts fram lagförslag mot radikalism. Reformer har kommit att betyda vägen bort från det som är radikalt.

Humanism. Flera betydelser är historiskt möjliga: renässanshumanism, kristen värdegemenskap, filantropi och fritänkande. Humaniora är universitetsdiscipliner som har med människan, hennes historia, tänkande och villkor att göra. Dock har termen adopterats av en kämpande ateism, som vill göra religionen till måltavla för tidens plågor och vetenskapen till gällande trosuppfattning (scientism).

Journalism. En ideologi, kritiskt formulerad av statsvetaren Olof Petersson, vilken upphöjer nyhetsförmedling och opinionsbildning till ett maktprojekt. Inga andra än legitimerade yrkesutövare har del i detta. Journalismen triumferar när journalistiken går tillbaka. Den gör det bland annat på basis av att offentligt och privat anställda kommunikatörer har blivit mångdubbelt fler än skribenterna.

Professionalism. Termen har urlakats på innehåll. Allt fler verksamheter professionaliseras, vilket betyder bland annat att de får akademisk status. Även tidigare fria yrken ges forskningsanknytning. Man forskar på det man gör, eventuellt även cykelreparationer, inte på det man vill veta. En balettföreställning kan rendera en doktorstitel. En ball dr.

ANDERS BJÖRNSSON

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Samhälle

Gå till Toppen