1 maj: Arbete, kapital och Facebook

Krönikor/Samhälle
Arturo Di Modicas berömda bronsskulptur på Wall Street i New York (foto: Lars Borghem)

ERKÄNNANDE. Vi måste kräva erkännande för vårt arbete antingen det gäller vårt användande av Wikipedia, Facebook och andra sociala medier eller för vårt arbete som oavlönade skribenter, skriver Lars Borghem.

 

 

I en ledare i Dagens Arena den 29 april argumenteras för att försöken att påverka balansen mellan arbetstagare och arbetsköpare till arbetstagarnas fördel är arbetarrörelsens viktigaste strid.

Låt oss följa några ledtrådar in i kapitalets labyrint och ut igen! Får vi åtminstone syn på tjuren?

Ny lagstiftning i USA gör det möjligt att ta reda på hur vinsterna i stora företag fördelas mellan arbete och kapital. En artikel i New York Times från maj 2018 visar följande för några företag:

Marx ratio eller Marx index visar relationen mellan ett företags vinst per anställd och hur mycket en genomsnittlig arbetare kompenseras för sitt arbete. I Home Depot, en detaljhandelskedja som specialiserar sig på att sälja produkter rörande inredning och byggnadsmaterial till slutkunder, var indexet 1.01. Det betyder att vinsten per anställd var ungefär lika stor som medianlönen i företaget.

Du kan gå in på sidan hos New York Times och söka på andra företag. För Facebook ser det ut så här:

 

Alla vi som använder Facebook, Google eller Instagram är kanske inte medvetna om att vi därigenom bidrar till företagens vinster. Nu växer argumenten för att vi borde ha betalt för den tid vi spenderar på detta.

I en aktuell artikel av Livia Gershon i Longreads redogör hon för några forskningsresultat men också hur några aktionsgrupper har bildats. Särskilt när det gäller artificiell intelligens är utvecklingen mycket snabb och de flesta av oss har ingen aning om på vilket sätt vi bidrar till att utveckla självkörande bilar, ansiktsigenkänning eller datorernas förmåga att tolka text.

Arbetar vi alla på att göra det mera lönsamt att ersätta arbetskraft med datorer och robotar, när vi googlar, laddar upp bilder på Instagram eller använder Facebook?

Livia Gershon anknyter till en klassisk essä från 1975 om synen på hushållsarbete, av feministen Silvia Federici (essän hittas här), och hittar likheter mellan många hemmafruars situation på 1970-talet och hur vi omedvetet arbetar åt de stora sociala medierna i dag.

Även mycket av det ideella arbete som driver Wikipedia, bloggar, poddar eller tidningar och tidskrifter på nätet som inte betalar för artiklar som de får sig tillsända, bidrar till vinsten hos företag som Google, Amazon, Facebook och andra.

Samtidigt pågår försök att organisera grupper som kan förhandla med företag, men utgången är beroende av hur lagstiftningen kan påverkas på nationell och internationell nivå.

Dorothy Howard som arbetat på Wikipedia och som doktorerar på digitalt arbete vid University of California San Diego menar att vi får inte tro att vetenskapen och den tekniska utvecklingen alltid måste ligga före vår förmåga att reglera den. Vi måste kräva erkännande för vårt arbete antingen det gäller vårt användande av Wikipedia, Facebook och andra sociala medier eller för vårt arbete som oavlönade skribenter.

LARS BORGHEM
Följ oss eller gilla artikeln:
Prenumerera gratis
Twitter
Instagram
RSS

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Krönikor

Gå till Toppen