De svenska hushållen har en allt högre genomsnittlig skuldsättning. Men vad beror det på, och behöver det nödvändigtvis vara negativt att Sveriges medborgare generellt sett är högt skuldsatta?
Dessa frågor och fler svarar vi på i den här artikeln.
Hushållens lån per capita i Europa
- I Danmark ligger genomsnittsskulden på cirka 60 000 euro per hushåll.
- I Sverige ligger genomsnittsskulden på cirka 40 000 euro per hushåll.
- I Nederländerna ligger genomsnittsskulden på cirka 30 000 euro per hushåll.
- I Storbritannien ligger genomsnittsskulden på cirka 27 000 euro per hushåll.
- I Finland ligger genomsnittsskulden på cirka 25 000 euro per hushåll.
- I Tyskland ligger genomsnittsskulden på cirka 21 000 euro per hushåll.
- I Frankrike ligger genomsnittsskulden på cirka 20 000 euro per hushåll.
- I Irland ligger genomsnittsskulden på cirka 18 000 euro per hushåll.
- I Italien ligger genomsnittsskulden på cirka 10 000 euro per hushåll.
- I Grekland ligger genomsnittsskulden på cirka 7 000 euro per hushåll.
Faktorer som påverkar skuldsättningen
Demografiska faktorer
Om många invånare är äldre (i pensionsålder) eller yngre (i skolålder) är genomsnittskuldsättningen lägre. Men om många invånare är i en ålder på mellan 30 och 40 år, och därmed (som grupp) högt skuldsatta, då ökar den genomsnittliga skuldsättningen i landet.
Utöver detta spelar bostadsdemografin in. Om ett specifikt land har många hyresbostäder och få småhus och bostadsrätter, då är det sannolikt att det genomsnittliga hushållets skuldsättning är relativt lågt.
Läs mer: Så fungerar Fintech
Det individuella låntagandet
I Sverige och andra rika länder är det vanligt att ta snabba lån med hög ränta alternativt kreditkortslån med en lägre, men samtidigt relativt hög räntesats. Värt att tänka på är att dessa skulder medför att hushållets totala skulder ökar, i synnerhet om låntagaren har svårt att betala tillbaka på lånet.
Att skaffa ett kreditkort är dock inte alltid en dålig idé. Om du använder kortet på rätt sätt kan det nämligen vara en plusaffär, vilket du kan läsa mer om Kreditkortguiden.se som är en jämförelsesajt för kreditkort.
Prisfluktuationer på bostadsmarknaden
När huspriserna går upp måste personer som vill äga sitt eget boende ta större lån, med en skenande snittskuldsättning per hushåll som följd förklarar SCB. Att genomsnittsskulden för svenska hushåll ökar beror alltså främst på att bostadspriserna ökar i ungefär samma takt.
Är en hög skuldsättning alltid ett problem?
Nej, en hög genomsnittsskuldsättning är inte ett problem så länge genomsnittsinkomsterna är höga. Det är först om skuldsättningen ökar och inkomsterna minskar, exempelvis på grund av en lågkonjunktur, som en hög skuldsättning med lätthet kan bidra till en bostadsbubbla och i förlängningen ekonomiska problem.
