Nobelpristagare vill ge plats åt oväntad godhet

8 dec 2021
Abdulrazak Gurnahs Nobelföreläsning är titulerad ”Att skriva” och strömmas från England. Arkivbild. (Foto: Matt Dunham/AP/TT)

KOLONIALISM. Den långa tiden i fattigdom och utanförskap efter ankomsten till England gjorde att årets Nobelpristagare, Abdulrazak Gurnah, började skriva på ett annat sätt.

Abdulrazak Gurnah

Född: 1948 på Zanzibar. Fadern var affärsman från Jemen medan modern kom från Kenya.

Bor: I Canterbury, England.

Bakgrund: Gurnah kom till England som flykting i slutet av 1960-talet. Hans modersmål är swahili, men hans romaner är skrivna på engelska, ibland med uttryck på swahili. Han doktorerade i västafrikansk litteratur 1982 och undervisade fram till pensionen i engelska och litteraturvetenskap vid Kents universitet.

Böcker: Gurnah har publicerat tio romaner samt ett antal noveller. På svenska finns ”Paradiset”, som 1994 hamnade på den korta nomineringslistan för Bookerpriset, och ”Den sista gåvan” som utspelas i ett samtida England där en döende familjefar till slut berättar sanningen om sitt afrikanska ursprung för fru och vuxna barn.

Den senaste romanen ”Efterliv” handlar om den tyska kolonialmaktens trupper med afrikanska legosoldater, askarier, i Östafrika. Den kommer i svensk översättning före jul.

I sin Nobelföreläsning berättar Gurnah om sin väg till skrivandet, från början en ungdomlig njutning som han fortfarande har kvar. Med sig till England i slutet av 1960-talet hade hans 18-åriga jag minnen av den förföljelse som ägde rum efter den blodiga revolutionen på Zanzibar 1964 då den arabiske sultanen avsattes. Många grymheter förbigicks med tystnad, framhåller Gurnah.

Erika Josefsson/TT

Telegrafstationen

Telegrafstationen

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

MAGDALENA ANDERSSON. Magdalena Andersson ger i självbiografin ”Helhjärtat” en personlig inblick i sitt liv och ledarskap. Ulf Bjereld har läst den och ser en auktoritär tendens.

Magdalena Andersson går från frihet till trygghet

POLITIK. Magdalena Andersson ger i självbiografin ”Helhjärtat” en personlig inblick
Žižek. Nette Wermeld Enström har läst essäboken ”Krossa framsteget” av Slavoj Žižek. Hon konstaterar att uppgörelsen med framstegsmyten framstår som en politisk nödvändighet.

Žižek: Idén om framsteg maskerar katastrofen

ESSÄBOK. Nette Wermeld Enström har läst essäboken ”Krossa framsteget” av