Konstnärsroman om människans dubbelhet

Nyheter.
Björn Gustavssons debutroman Jag var Johannes Brahms utkommer den 22 december.

BOKSLÄPP. Den 22 december utkommer Björn Gustavssons debutroman Jag var Johannes BrahmsRecito Förlag. Berättelsen kretsar kring fyra förälskelser i olika tider och ställer frågor om människans dubbelhet, i romantiken, passionen och i Nazityskland. 

I Björn Gustavssons första roman Jag var Johannes Brahms kretsar berättelsen kring fyra parallella förälskelser som utspelar sig i olika tider men har mycket gemensamt.

Däribland finns den kända tonsättaren Hugo Alvén som träffar den gifta konstnären Marie Krøyer från Skagen 1902. Trots att Marie har det väldigt gott ställt materiellt drar hennes kärlekslängtan in henne i en affär med den unga, måttlösa Hugo, som själv inte kan få nog av någonting.

Liknande kärleksdrama utspelar sig 1853 när den tyske tonsättaren Johannes Brahm förälskar sig i Clara Schumann, även hon lyckligt gift. Vid sidan om dessa har Gustavsson vävt in två fiktiva par i berättelsen, där bland annat bokförläggaren Vilhelm i Stockholm förälskar sig i konstnären Gunilla och blir en viktig karaktär.

– Jag har vävt ihop berättelserna och levt mig in i de här personerna, det hade egentligen kunnat vara en historia allting. Den kan ses som en mosaik, säger Björn Gustavsson.

Han ställer sig frågan hur det kommer sig att både Hugo Alvén och Johannes Brahms förälskade sig i konstnärligt framgångsrika, äldre fruar. Och varför attraheras båda dessa kvinnor av de unga männen, när de redan har det så bra i sina par, reser runt, bor på lyxhotell och åker gondol i Venedig?

Gustavsson kopplar det till de narcissistiska dragen i vårt nutida samhälle, gränslösheten, att inte kunna få nog av upplevelser, passion och att aldrig nöja sig med någonting. Men också svårigheterna att leva tillsammans, Tinder och dagens förtingligande av relationer.

– Å ena sidan är de här vackra paren så lyckade, men inombords är de så olyckliga och måste åka på lyxhotell för att andas ut. Men den romantiska drömmen som mina karaktärer har finns nog hos många.

Människans dubbelhet speglas också i andra delar av romanen, som främst utspelar sig i Italienska Taormina och i tyska Augsburg under andra världskriget.

– Nazisterna avrättade alla invånare som hissade vit flagga, man skulle kämpa till sista droppen. Det är intressant att fanatismen kunde slå så djup rot i ett kulturfolk som tyskarna, som skrev litteratur och gick på konsert, för att sedan förvridas till djur.

Men snarare än att hitta svar på sina frågor har en nyfikenhet över människan och samhället växt i Gustafsson medan han skrivit.

– Vi ondgör oss över nazisterna, hur kunde de hålla en stat till varje pris och låta människor gå under? Men när jag tittar på dagens svenska lagstiftning riskerar både befäl och soldater som vägrar lyda order och ge sig hän i striden att få livstids fängelse för ordervägran. Hur skulle Sverige se ut i framtiden om det blir krig? Kanske likartat.

Istället för att moralisera de tyska nazisterna eller otrogna paren så strävar han efter att förstå.

– Jag landar hela tiden i att människan är så mångsidig, inom en person ryms nästan allting, det kanske är det jag har lärt mig mest.

Gustavsson kallar boken för en psykologisk konstnärsroman, som han själv fått utlopp för sina intressen för konst, litteratur och musik genom att skriva. Han hoppas att Jag var Johannes Brahms kan leda till ett ökat intresse hos läsarna för såväl Schumann, Alvén, Brahms och Krøyer.

– Det är en mångfacetterad roman med några huvudteman, romanen kanske själv är lite måttlös i allt den vill få in, avslutar han.

ELIN STADENBERG
elin.stadenberg@opulens.se

Det senaste från Nyheter

0 0kr