Bromander: ”Ingen har velat prata om det här”

Nyheter.
Henrik Bromander vill skriva med empati, även om det är en människa som gör hemska saker han skildrar. ”Det är ändå en människa som har känslor och tankar och drömmar, och också en möjlighet att förändras. Jag tycker att vi borde försöka förstå varandra lite mer. Det är inte samma som att acceptera alla åsikter. Men man kan i alla fall försöka sätta sig in i och begripa varför andra människor tycker olika.” (Foto: Johan Nilsson/TT)

BOKSLÄPP. Han har ofta skrivit om män i moraliska gråzoner. Nu tar Henrik Bromander sig an en paramilitär grupp mitt i det svenska välfärdssamhället. Med thrillern ”Skymningstid” undersöker han högerextrem terrorism på 70-talet.

Fakta: Henrik Bromander
Född: 1982
Bor: Malmö
Familj: Sambon Hanna och katten Aino.

Karriär: Debuterade 2005 med serieboken ”Hur vi ser på varandra”. Han har gett ut flera serieböcker, bland annat ”Smålands mörker”, som handlar om en homosexuell fascist från Nässjö. 2009 kom novellsamlingen ”Det händer här”. Han har också skrivit romanen ”Riv alla tempel”, om urspårade kroppsideal, ”Vän av ordning” och ”Bara en kram” om en misogyn kulturman.

Gör nu: ”Jag skriver på en pjäs som, om inte corona ställer till det, ska ha premiär på Malmö stadsteater nästa år. Det ska handla om gaslighting. Det bygger lite på en teknik där publiken kommer att ha på sig hörlurar och höra det huvudpersonen tänker. Hon lever i en relation där hon blir utsatt för manipulation, med en destruktiv partner. Jag har varit intresserad av destruktiva partners och sviniga män sedan ’Bara en kram’, som handlade om en medveten genusman som ändå är ett svin.”

”Planen är också att skriva en novellsamling, Jag har börjat lite löst”.

Läser nu: ”Jag har precis börjat läsa ’Vid bandet’ av Joseph Ponthus”.

Om thrillergenren: ”Den kanske första riktiga vuxenromanen jag läste var ’Schakalen’ av Frederick Forsyth, och ända sedan dess har jag haft en soft spot för thrillers, gärna välskrivna som de av John le Carré, Graham Greene och Leif GW Persson. Bara för att det handlar om mord, spioner eller poliser behöver det inte vara skräplitteratur.

Det har varit relativt tyst om den paramilitära grupperingen Stay Behind, som initierades av Nato och som skulle agera motståndsrörelse under kalla kriget, vid en eventuell sovjetisk invasion. Men Henrik Bromander fick upp ögonen för det mytomspunna nätverket när Inga-Britt Ahlenius, före detta generaldirektör för Riksrevisionsverket, för ett antal år sedan skrev på DN debatt att man borde undersöka rörelsens omfattning i Sverige.


Elin Swedenmark/TT

Det senaste från Nyheter

0 0kr