Oppositionens lilla stora bok

Litteratur.
Stefano Mancuso (foto: Other Press)

FÖRGRÖNING. ”Stefano Mancusos bok är del av den opposition som har grundläggande invändningar mot rådande system, och den negativa kritiken är grundad i förståelse för ekologi och hur ekologiska system fungerar”, skriver Emil Siekkinen som läst The Nation of Plants.

The Nation of Plants av Stefano Mancuso
Översättning: Gregory Conti
Other Press

Bevisen blir allt starkare för att den svenska skogsindustrin vare sig står på skogens, miljöns, livets, eller ens mänsklighetens sida. Detta gäller också statsägda Sveaskog, som gärna fäller fjällnära skog och träd som enligt regelverk är för unga för att sågas ned. Att kalhyggen läcker koldioxid ut i atmosfären har varit känt i årtionden. Ändå fortsätter den svenska skogsindustrin att kalhugga stora områden, för det anses vara ett effektivt tillvägagångssätt. Att öka produktionen och öka inkomsterna är bokstavligen viktigare än att värna livet självt.

Detta skulle inte förvåna den italienske biologen Stefano Mancuso, en forskare som la grunden till studier av växters neurobiologi.

I sin bok La nazione delle piante (publicerad i Italien av Editori Laterza 2019), men utgiven på engelska under titeln The Nation of Plants (Other Press LLC, 2021), beskriver Mancuso hur vi människor kommit att tro att vi är världens härskare, med rätt att ohämmat konsumera allt jorden erbjuder. Denna trossats är emellertid inget annat än ett exempel på grovt självbedrägeri. Vi är inte världens härskare. Vad gäller biomassa utgör vi blott 0,01 procent av helheten, medan växer står för mer än 80 procent av denna levande planets biomassa. Men är vi inte kort och gott bäst, med vår fantastiska hjärna, som vi bland annat kan använda till att begrunda vår plats i världsalltet? Livets historia slår fast att livets mål är att säkra artens överlevnad. Är människan bäst på detta? Med tanke på att däggdjursarter i genomsnitt existerar i omkring en miljon år, är det knappast troligt att människan är bäst ämnad att långsiktigt säkra sin arts överlevnad. Vissa växter, å andra sidan, har visat en förmåga att överleva i hundratals miljoner år. Fräkensläktet (equisetum) var till exempel vida spritt över världen redan för 350 miljoner år sedan.

Med så djupa rötter följer en visdom som människan inte kommer i närheten av, vilket också styrks av vårt släktes många dumdristiga handlingar, och våra kortsiktiga försök till lösningar på problem som gärna är dynamiska, och alltså saknar lösningar, vilket vi ogärna erkänner – det enda ”lösningarna” åstadkommer, är att förändra problemets natur.

De svenska trädåkrarna präglas i hög grad av detta mänskliga tillvägagångssätt. Skogsbrukare och diverse professorer hittar lösningar som ska öka produktionstakten på svensk mark. Det gödslas, monokulturer etableras, vedväxter manipuleras. Tydligen är de inblandade helt omedvetna om något redan Charles Darwin insåg – nämligen att varenda förändrings slutgiltiga konsekvens är omöjlig att förutse.

Växter värnar en välmående värld

Stefano Mancuso menar att mänskligheten har mycket att lära av de djupa biologiska sanningar växterna besitter, och La nazione delle piante är ett slags växtrikets manifest, bestående av åtta artiklar. Den grundläggande inställningen är att alla arter på ett eller annat sätt – på synliga och osynliga vägar – är sammanlänkade, och beroende av varandra. Detta är svårt för människan att begripa, vilket bland annat leder till förtätade trädåkrar, vilka ger färre blåbär, vilket påverkar djurarters förmåga att överleva och frodas. Och så vidare.

Växtriket behärskar emellertid denna bärande idé, och verkar för en välmående värld, vilket är en sammanlänkad värld präglad av samarbete och homeostas, det vill säga mekanismer som i samspel skapar balans.

Livet på jorden vilar på ekologiska samfund – som skogen – och hela planeten kan betraktas som en enda levande organism. Detta må låta som flummig kvasivetenskap, men faktum är att det är levande organismer – och i synnerhet växterna – som i samspel format jorden. Bokstavligen. Det är därför vår planet är grön, blå, och vit, och inte ett öde ökenlandskap som till exempel Mars.

Libri resurrecti - återupplivade böcker

Följ vår blogg om litteraturskatterna du inte visste att du ville läsa!
Läs bloggen

Att på detta sätt ge form åt en planet är ett enormt åtagande som sträcker sig över hundratals miljoner år, och det tillvägagångssätt som möjliggör något av denna dignitet utmärks av samarbete och ömsesidigt stöd – inte konkurrens. En huvudanledning till plantors väl utvecklade förmåga att samarbeta är naturligtvis att de, som individer, inte kan förflytta sig (att växter, sett över flera släktled, faktiskt kan migrera är en annan fråga). En växt måste ha en nyanserad uppfattning av sin miljö, eftersom den måste hitta allt den behöver, och dessutom kunna försvara sig, där den står. Arter av detta slag kan inte tillåta sig att suga ut närmiljön på resurser, och sedan flytta vidare. Det behövs inte ens några exempel på att människan har ett helt annat förhållningssätt till världen.

Vi som bor i Sverige menar emellertid gärna att vi visar miljön hänsyn. Om bara amerikaner kunde konsumera färre saker, om kineserna kunde äta mindre kött, och om folk i utvecklingsländer kunde låta bli att skaffa så många barn, så skulle nog allt bli bra. Konsumtionen är likväl oerhört hög i Sverige, och konsumtionssamhället är huvudanledningen till den klimatkris vi befinner oss i. Den väg in i framtiden som Sverige valt är inte lovande. Vedväxter ska exploateras i än högre takt, och trä ska användas till snart sagt allt. Att dra ned på konsumerandet tycks inte vara ett alternativ.

Mänsklighetens stora klimatavtal visar inte heller de vägen till en livsfrämjande framtid, och sedan Kyoto-protokollet undertecknades år 1997, har de årliga mänskliga koldioxidutsläppen ökat med 40 procent. Det är uppenbart att detta inte är rätt väg.

Det livsviktiga försvaret av skogen

Stefano Mancuso menar att växtriket kan komma till vår, och livets, undsättning. För 450 miljoner år sedan var koldioxidkoncentrationen i atmosfären extrem. Inom en kort tidsperiod, geologiskt sett, förändrades dock livsmiljön, det blev lättare för arter att överleva, och livet på jorden trädde in i en guldålder. Vad hände? Växtriket började absorbera enorma mängder atmosfärisk koldioxid, förvandlade detta till organiskt material, som med tiden begravdes i jorden. Och där låg det, i form av kol och olja, tills människan fann användningsområden, och förvandlade kol och olja till varor. Med oanade konsekvenser.

Växterna kan genomföra detta förvandlingsnummer igen. Om de ges en möjlighet. Våra städer – där vi i allt högre utsträckning bor – står för stora koldioxidutsläpp, och växterna är som allra bäst på att absorbera koldioxid när de befinner sig nära utsläppens källor. Forskaren menar därför att våra städer måste förgrönas på alla tänkbara sätt. Dessutom är det enligt Stefano Mancuso bokstavligen livsviktigt att skogar beskyddas och får stå kvar. Vår överlevnad är beroende av att dessa ekosystem tillåts fungera. Att Sverige ska bidra är, med tanke på vårt vurmande för skogsindustrin, närmast otänkbart. I regeringsformen står att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det är lätt att skylla problem på andra länder, handlingsförlamade politiker, eller giriga företagare, men ytterst är det svenska medborgare som åtminstone bestämmer vilka som ska sitta i vår riksdag, och vilka som ska representera riket i EU. Svenska valresultat visar att miljö och klimat inte står högst upp på dagordningen. Och vi kommer att skörda det vi sår. Eftersom vi varit jordbrukare i omkring 10,000 år, borde vi förstå denna sanning.

Stefano Mancusos bok är del av den opposition som har grundläggande invändningar mot rådande system, och den negativa kritiken är grundad i förståelse för ekologi och hur ekologiska system fungerar. Att läsa den lilla volymen berikar läsarens liv och fördjupar hennes förståelse för hur denna planet fungerar. Det är en bok som alla borde läsa, men förmodligen blir det endast de redan invigda som kommer ta sig an Stefano Mancusos lilla stora bok.

EMIL SIEKKINEN
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Litteratur

0 0kr