BARNBOKSKLASSIKER. 75-åringen Kulla-Gulla firas ordentligt i år. Böckerna kommer i nyutgåva och i december blir det urpremiär för Kulla-Gulla som pjäs på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Carolina Thelin berättar här om Martha Sandwall-Bergströms flickboksklassiker.
Kulla-Gulla av Martha Sandwall-Bergström
Bonnier Carlsen bokförlag
Kulla-Gulla fyller 75 år och nu kommer de tre första böckerna (Kulla-Gulla, Kulla-Gulla håller sitt löfte och Kulla-Gulla vinner en seger) i nyutgåva med efterord av litteraturvetaren Maria Nilson. Bilderna på bokomslagen är desamma som på utgåvorna från 1960-talet, illustrerade av Elisabeth Kugelberg Christoffersson. Bokserien om barnhemsflickan som får plats som tjänstehjon i en fattig torparfamilj men sedermera blir herrgårdsfröken Gunilla Beatrice Fredrike har älskats av generationer unga läsare.
Under hela mellanstadiet var Kulla-Gulla min inspiration och ledstjärna. Jag och min kusin gjorde klippdockor av böckernas hela persongalleri: den rättrådiga Gulla, den stränge patron Sylvester, mamsell Modig, den elaka Regina, hennes häst och alla torparbarnen – den drömmande Johannis, tvillingarna Ville och Vera, den tjockkindade Lada och illbattingen Lillungen. Vi ritade också Höje herrgårds alla rum på stora ark där klippdockorna kunde vandra omkring. När jag sedan läste om dem för min dotter överraskades jag av böckernas politiska dimension. Eller snarare: jag insåg varför de påverkade mig så starkt och varför de på många sätt har format mig som människa. Ty, det sentimentala askungetemat till trots, är de framför allt ett dokument över ett Fattigsverige där torpare slavar under godsherrens ok. Och om att det går att göra uppror mot rådande strukturer fast man bara är en föräldralös flicka, längst ner på samhällsstegen.
Martha Sandwall-Bergström föddes i Navelsjö socken 1913. Hennes mor var sjuksköterska och fadern pastor i Alliansmissonen. När föräldrarna övertog ortens kuranstalt var det med föresatsen att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. Redan efter ett par år dog dock fadern men modern fortsatte att sköta verksamheten tillsammans med sina fem barn. Martha utbildade sig till kontorist och arbetade bland annat som barnflicka i Polen och i Frankrike. Samtidigt närde hon hela tiden en önskan att bli författare och skrev bland annat för veckopressen. 1939 gifte hon sig, fick en dotter och bosatte sig så småningom i Stockholm.
1945, samma år som Pippi Långstrump tog Sverige med storm, vann Sandwall-Bergström Bonniers barnbokspristävling med sin första bok om Kulla-Gulla. Hon blev snabbt ett namn att räkna med och trots att de så kallade flickböckerna aldrig haft någon som helst status bland litteraturkritiker blev boken väl mottagen. Den ansågs nyskapande på grund av de proletära motiven och för de dialektala inslagen. Sandwall-Bergström hade inspirerats av berättelser från människor hon mött och av egna intryck och erfarenheter från den småländska landsbygden.
De följande delarna om Kulla-Gulla, och även hennes andra ungdomsböcker, mottogs inte med samma välvilja av kritikerna. En debatt som förringade flickboksgenren gjorde att hon och familjen flyttade till Spanien och blev kvar i trettio år. Men hennes stora läsarskara struntade naturligtvis i kritiken och numera har attityden förändrats kring genren i stort. Visst har Kulla-Gulla många av de egenskaper som ansågs uppbyggliga för unga flickor: snäll, gudfruktig, trofast och söt. Men har också, liksom L.M. Montgomerys Anne på Grönkulla och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump, ett jävlar anamma. Föräldralösa och utan beskydd trotsar de överheten, superhjältar med både hjärta och hjärna.
Som när Kulla-Gulla försvarar den klene och hånade Johannis mot Kalle Baddare, en storväxt bondson som slängt Johannis träsko i en gyttjepöl, genom att låta honom smaka på sin egen medicin. ”Ja vrål du, skrek hon ursinnigt efter honom, kan inte böner och goa ord hjälpe på dej, så vet ja inget annat å ta till än stryk. Och stryk ska du få, dä lover ja…ja ska vise dej att ja kan slåss, ja mä…”.
I mars 2000 tog Martha Sandwall-Bergström sitt sista andetag på Möllevången i Malmö. Ett halvår tidigare hade även jag flyttat till Möllan – tänk om jag vetat att vi bodde grannar, Martha, för då hade jag knackat på och tackat dig.
75-åringen firas ordentligt i år. I december blir det till exempel urpremiär för Kulla-Gulla som pjäs på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Dessutom planeras en samtalsserie om Kulla-Gulla i ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern och Bonnier Carlsen. Om du vill veta mer om om Kulla-Gulla och hennes skapare finns mycket skrivet. I Nilsons efterord rekommenderas bland annat Eva Söderberg avhandling Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit. Och gå gärna in på Martha Sandwall-Bergströmsällskapets hemsida.
info@opulens.se
