Essäer som inte riktigt håller måttet

Litteratur
Jia Tolentino. Foto: Elena Mudd.

ESSÄER. Det genomgående problemet är att innehållet inte bär upp formatet. Tolentino skriver att flera av bokens texter är omarbetningar av tidigare artiklar, och det är antagligen i den formen de skulle ha fungerat bättre, anser Anna Remmets som läst Falsk spegel.

 

Falsk spegel: reflektioner om självbedrägeri i en modern tid av Jia Tolentino
Översättning Hillevi Jonsson
Natur & Kultur

Jia Tolentinos essäsamling Falsk spegel marknadsförs som ”den mest uppmärksammade essäsamlingen i USA på många år” och med citat om att den amerikanska skribenten kan vara vår tids Joan Didion. Efter en sådan hype känns det minst sagt som en antiklimax när samlingen inleds med en text om det uttjatade ämnet ”det tomma, ytliga jaget som odlas på sociala medier”.

Här finns visserligen en tydlig antikapitalistisk udd riktad mot ägandeförhållandena och hur den nya tidens kapitalister gör sina miljarder med våra personuppgifter som råvara. Denna vinkel räddar texten från att bli en (ung) boomers klagosång över ”duck faces” på Instagram, men det är ändå en ganska trivial spaning snarare än en djuplodande essä. Och i den andan fortsätter det dessvärre.

ANNA REMMETS

 

Anna Remmets är litteraturvetare och frilansskribent och har skrivit litteraturkritik i bland annat Ord & Bild, Karavan, Astra, ETC och Brand. Hon är även en av två redaktörer för den finlandssvenska kulturtidskriften Horisont.

Det senaste från Litteratur

En ständig resa

ESSÄ. ”I dagarna har ju författaren Ida Therén givit röst åt Henry