Sighsten Herrgård, tidlöst modern

20 nov 2019
Sighsten Herrgård 1969. Källa: Wikipedia. Bilden modifierad av Opulens.

MODE. Idag är det 30 år sedan modeskaparen Sighsten Herrgård gick bort. Han var den första svenska kändis som dog av aids. Det konkreta arvet från Herrgård är idag svårt att hitta. Har vi regredierat i vår syn på hur vi tolkar män, kvinnor, kläder och utsmyckning sen 1960-talet? undrar Johanna Palm.

 

Overall, jump suit, boiler suit eller onesie – kärt barn har många namn. Overallen, vilket är min favoritbenämning på plagget, började att användas som uniform och det dröjde innan den blev ett plagg helt utan konnotationer till exempelvis soldaten, fabriksarbetaren och brevbäraren. Det sammanhängande plagget har haft en återkomst det senaste decenniet och finns i oändliga variationer – vad gäller både färg, form och bärare.

Men den har också varit en stor del i en förändring som kan ha kommit att påverka Sveriges relation till mode in i dagens modevärld.

Idag är det trettio år sedan designern och modeskaparen Sighsten Herrgård gick bort, det första kända ansiktet i Sverige som togs av aids. Men hans arv, unisexoverallen, var en viktig del i den sociala förändring som höll på att forma Sverige under 1960- och 70-talet. Den svenska modescenen ville under den här tiden värja sig från den parisiska modevärlden som handlade om lyx och glamour för att istället skapa hållbara kläder som uppstod ur politiska ståndpunkter. Unisexoverallen är ett tydligt exempel på sådant mode och visar på vilken vision som fanns för ett jämlikt samhälle i Sverige.

Herrgård föddes i Finland den 20 november 1943 och flyttade till Sverige som tvååring. Han växer upp i efterdyningarna av andra världskriget. Under kriget har modevärlden påverkats på flera sätt: den internationella marknaden stannar av och människor har inte råd att konsumera kläder, ransonering för både material och färdiga klädesplagg utlyses. När så kriget är slut blir modet, som under lång tid präglats av ett praktiskt syfte, överdådigt och extravagant. Christian Dior vill glömma den misär kriget skapat och istället nostalgiskt blicka tillbaka till tiden före världskrigen, vilket resulterar i “the new look”: en romantisk och elegant kollektion med traditionella snitt, vilket innebär smala midjor, accentuerad byst och runda axlar för kvinnor. Men under krigen har kvinnor fått ta sig an traditionella mansyrken och burit kläder som passat fysiskt arbete (overallen!) och Diors inriktning blir till viss del kritiserad för att vara konservativ.

I kontrast till detta skapar Herrgård sin konsekventa linje inom mode vilket till stor del handlar om att utmana det maskulina modet och påverka hur män klär sig. Han ville befria individen från könsnormer genom att skapa gemensamma plagg för män och kvinnor och att i mäns kläder använda mer färg och mönster än vad som var konventionellt. När han som tjugofemåring börjar arbeta i London släpper han en herrkollektion hos House of Worth och den innehåller succén: unisexoverallen. Den lanserades i flera länder och sålde slut i Sverige. Den var åtsittande med utsvängda byxben och gjordes i två färger (beige och svart) vilket skapade en intim och hudnära känsla.

Herrgård som bisexuell och stor ikon för hbtq-rörelsen skapade alltså unisexoverallen i ett politiskt modesyfte. Han, som så många andra (några exempel på samtida klädmärken är Mah-Jong och Katja of Sweden) hade stora ambitioner för Sveriges modevärld. Sudda ut gränserna mellan manligt och kvinnligt mode, bära kläder som är rörliga och bekväma. Tanken var att ju fler som kan använda ett och samma plagg, desto jämlikare samhälle kommer vi att röra oss mot. Unisexoverallen anammades av både män och kvinnor, och det feminina formspråket var helt nytt inom manligt mode vilket gjorde succén till ett paradigmskifte.

Idag är unisex och liknande demokratiska värdeord fortfarande mer relevanta än lyx och flärd och tyder på att mode i Sverige fortfarande ämnar vara en kulturell och politisk kraft. Hållbart mode för en mindre påverkan på klimatet och kollektioner med fler storlekar för att motverka den anorektiska normen för samtliga tjejkroppar är exempel på att vi bär vidare parollen från Herrgård och de andra som verkade i hans anda.

Unisexmode går att se här och var, liksom kvinnor med manligt kodade kläder. Mer ovanligt är det att se män i feminina utstyrslar. COS, & Other Stories, Weekday, ASOS är några kedjor som säljer jumpsuits, overaller, som betonar byst och midja och har utsvängda ben. De är oftast i tunna tyger eller trikå och riktar sig till kvinnor. Exempel på unisexoveraller finns, men är ofta med raka snitt och drar mer åt det maskulina, uniformlika eller till och med barnsliga hållet (onesien är väl det enda exemplet som är unisex, men som ändå inte håller sig till Herrgårds målbild eftersom det främst är ett hemmaplagg som inte anses vara uppklätt).

Även om idéerna från det glada 1960-talet lever vidare är det konkreta arvet från Herrgård svårt att hitta. Har vi regredierat i vår syn på hur vi tolkar män, kvinnor, kläder och utsmyckning sen 1960-talet? Eller var visionen om modets förmåga att göra samhället mer jämlikt en utopi? Hur som helst gick Sighsten Herrgård i bräschen för något som idag, trettio år efter hans död, fortfarande är kontroversiellt.

JOHANNA PALM
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Följ/gilla oss

Annonser

TelegrafstationenBehrang Kianzad - Vad kostar ett liv?

Veckans Opulens

Veckans Opulens kommer gratis via mail på lördagar. Du kan när som helst avsluta nyhetsbrevet. Anmäl dig här:

Genom att teckna nyhetsbrevet godkänner du Opulens integritetspolicy.

Opulens systermagasin

Magasinet Konkret

Gå tillToppen

Se även

FILM/MODE. I sommar visas dokumentären ”High and Low – John Galliano" på SVT Play. Charlotte Wiberg såg filmen när den premiärvisades förra året. Här följer hennes starkt kritiska recension. dokumentärfilm, mode, modehus, modeskapare, film, SVT Play,

Vad vill filmen om John Galliano?

FILM/MODE. I sommar visas dokumentären ”High and Low – John
WORTH. I Paris pågår en stor retrospektiv modehistorisk utställning om Worth, skaparen av haute couture. Här följer Anne Edelstams rapport. mode, design, utställning, Paris, retrospektiv, formgivare, fransk kultur,

Worth – skaparen av haute couture

MODEHISTORIA. I Paris pågår en stor retrospektiv modehistorisk utställning om