Tankespeglar: Konsten att skriva ett mejl

Existentiellt.
Collage: C Altgård / Opulens.

UTBILDNING. Vid det här laget har nog nästan alla såväl läst som tagit emot ett eller flera mejl. Undantag: min mor, som aldrig haft vare sig mobil eller dator.

Eftersom det är 2021 och tiden därmed är mogen, tänkte jag härmed söka lära ut några enkla knep och tricks som gör mejlandet enklare.

“Vad nu då? Det är ju redan enkelt!” kanske vän av ordning utropar, men det där beror ju helt på hur man ser det. Det är även enkelt att trycka ned tangenter på ett piano, men betyder det att ljuv musik uppstår automatiskt? Nej, verkligen inte. Oljud och dissonanser är det naturliga och relaxade tillståndet, för att skapa ett välljudande pianostycke krävs övning och utbildning.

Jag står denna dag för utbildningen, övningen får ni fixa själva.

§ 1 Hur man förhåller sig till det faktum att alla mottagare är olika varann, och dessutom olika avsändaren, det vill säga en själv.

Som många känner till är alla människor inte exakt lika varandra i alla avseenden. Här spelar såväl genetiska förutsättningar som sociala faktorer in. Vissa människor älskar att läsa och skriva, andra tycker att text är tråkigt till exempel. Olika åsikter om nästan allting annat förekommer också, ålder och kön varierar, positioner på karriärstegar är olika med mera, samt att vissa inte ens vill klättra runt på den där karriärstegen som alla tyckte var skit innan åttiotalet drog igång, men det är en helt annan sak. Det har naturligtvis ingenting med denna utbildning i mejlteknik att göra, och jag ber ödmjukt läsaren att bortse från detta opåkallade utfall. Vi går alltså vidare:

Man undrar hur hen lyckades ta sig igenom den utbildning som tagit hen ända hit!

Vi kan här även kasta in att saker och ting händer hela tiden i allas liv, som att man i förrgår bröt foten eller att ens barn just tappat en tand och nu kräver en tiokrona som belöning, vilket skapade lite stress eftersom man inte hittar nån tiokrona. Låt oss nu säga att vi ska mejla en grupp (som vi visat ovan) olika individer för att informera dem om något relativt komplicerat, som till exempel att från och med nu ska alla gå in i ett visst dokument vid lunchtid varje dag och sen leta upp kolumn Y och sitt eget namn och sen… och så vidare.

Företagets framtid hänger inte på denna rutin, men det är ändå ett trevligt byråkratiskt tillskott som alla bör ta till sig så att business controllern blir glad.

Problemen – eller som det heter nuförtiden: utmaningarna – är att man redan innan man börjar skriva mejlet VET att X aldrig läser mer än ämnesraden i ett mejl, och att Y läser och tar in varenda stavelse och kommer med adekvata frågor i den mån hen tycker att det krävs – vilket är mycket bra. Z läser glatt men begriper nästan ingenting, och man undrar hur hen lyckades ta sig igenom den utbildning som tagit hen ända hit!

Så hur gör man då?

Ja, det blir ett ämne för en kommande Tankespegel. Önskar dig en trevlig dag, och tackar för att du läste ända hit. Gudarna ska löna dig för ditt slit. (vackert rim där, uppstod nästan spontant!)

Om du har tankar och idéer kring detta ämne, tveka inte att mejla mig. Kom bara ihåg alla problemen – förlåt: utmaningarna – jag radat upp, och bli inte allt för ledsen om det så småningom visar sig att jag missförstått nästan allt du skrivit.

CHRISTIAN WÅHLANDER
christian.wahlander@opulens.se

Christian Wåhlander, dataprogrammerare till yrket, har bland annat skrivit artiklar om liv, politik och kultur i Second Opinion och City, placerat sig i novell- och teatermanustävlingar, och drivit ett stort internetprojekt om skrivande som genom åren drog till sig en miljon besökare. En av hans pjäser, Dödsbädden, har spelats på Värmlandsteatern.

Det senaste från Existentiellt

katter, katt, leva med katt, kattliv

Kattliv

ESSÄ. “Deras tassavtryck finns kvar på hela vårt varande. Vi rör oss
0 0kr