Helgessän: Har Satan en plats under svenska valåret?

Existentiellt.
Bilden: Omslaget till Lucifer som var en kvartalstidskrift 1902-1903 som utgavs av boktryckaren G. Walfrid Wilhelmsson, en av arbetarrörelsens veteraner.

DJÄVULSK POLITIK. ”Liksom de svenska partierna kan satanisterna delas upp på en höger- och vänsterskala. SD på ena sidan och Vänsterpartiet på den andra.” Iodine Jupiter för in Lucifer i det svenska politiska landskapet.

Källor:

LaVey Anton Szandor. 1969. The Satanic Bible. Avon Books. USA.

Luijk, Ruben van. 2016. Children of Lucifer, Oxford University Press. USA.

SVT. 2020. Heja Satan? Dokumentär. Originalets titel: Hail Satan? 2019. Magnolia Pictures. USA.

White Manon Hedenborg and Gregorius Fredrik. 2019. The Satanic Temple: Secularist Activism and Culture in the  American Political Landscape. International Journal for the Study of New Religions 10.1.

Politisk satanism har blivit aktivisters metod att transformera Satan till en ny tid. Ljusbringaren Lucifer tjänade som symbol för frihetskämpen på affischer för det socialdemokratiska partiet i början av 1900-talet. Finns det längre plats för upplysningen? Behöver anklagaren Satan aktualiseras med i ny roll bland politiska partier?

Att idag jämföra Anton LaVeys organisation Church of Satan med The Satanic Temple är lite som att jämföra en grupp utmanande svartklädda ur en veckotidning från 60-talet med en grupp politiskt orienterade aktivister i 2010-talet.

Rationalismens företrädare

Church of Satan var den första organisationen (1966) som satte satanismen på kartan på riktigt i modern tid. Grundaren Anton Szandor LaVey var med sina tre böcker The Satanic Bible (1969), the Complete Witch (1970 ) och The Satanic Rituals (1972) förgrundsfiguren som gjorde satanismen bekant för en bredare publik i hela världen. Med teatrala inslag och en framtoning som lockade sensationspress- och veckotidningsvärld blev man snabbt vitt omtalade och inbjudna i olika mediala sammanhang. Och detta var före internets tid.

LaVeys showmässiga ingrediens kombinerat med psyskologi, social Darwinism och bejakandet av den överlägsnes kraft var en djup kontrast till 60-talets hippieideal från Kalifornien, San Fransisco, Haight Ashbury som låg granne med gruppen. När hippisarna var som djupast i mysticism och det irrationella stod Satanic Church för en religion av rationalism, hävdar författaren Ruben van Luijk i boken Children of Lucifer.

Church of Satans människosyn är elitistisk.

Sannolikt delar några svenska högerpartier synen på superideal och framgång. Att använda Ljusbringaren för att lysa upp klassperspektiv har som jag tidigare antytt hänt förr. Vilka partier idag är mest tänkbara att kunna använda Lucifer som symbol för frihet?

Politik ingen vågar stå för

Church of Satan var reaktionära materialistister, men stod för en utlevande sexualitet som man ansåg kyrkan alltsedan skapelsemyten förträngt. De djuriska drifterna måste släppas fram, satan få spelutrymme. Människans ljusa och mörka sidor måste samexistera, njutning före återhållsamhet, menar LaVey i The Satanic Bible. Det finns nog inget politiskt parti som vågar skriva under på detta även om det kanske skulle behövas för att liva upp.

Ockultisten Aleister Crowley som verkat decennier före Church of Satan betonade viljans betydelse med sin centrala dogm: ”Do what thou wilt, that shall be the whole of the law.” Sannolikt påverkade idén LaVey, trots att han förnekat inspiration från Crowley. Idag vet du inte vad olika partier egentligen står för, vad som skiljer dem. Därför är tillkännagivandet av den sanna Viljan relevant i det politiska landskapet.

Church of Satans människosyn är elitistisk. Att vara Herre över situationen, det upphöjda Jaget, vitalitet istället för passiv tro är signifikanta aspekter av organisationens filosofi. I nio statements sammanfattar LaVey vad Satan står för i The Satanic Bible.

Viljan, den egna potentialen, hämnd, girighet och egoism är delar av människans naturliga existens. Inte alls dåliga egenskaper och om de handskas med på rätt sätt. Förnekelse leder till psykisk sjukdom. menade LaVey. Detta synsätt stod i stark kontrast till HPM (Human Potential Movement) och New Age-rörelsens falska självandlighet.

Enligt min uppfattning finns det inga politiska partier efter andra världskriget som vågat ge uttryck för människans naturliga väsen. Maximen ”att inte vända andra kinden till” är för att citera The Satanic Bible, knappast något de politiska partierna lever efter. En opinionsundersöken med dåliga siffror räcker för att byta ståndpunkt. Vindflöjlar.

Prova Opulens GRATIS i en månad!

Opulens utkommer sex dagar i veckan. Prenumerera på Premium, 45 kr/mån eller 500 kr/år, och få tillgång även till de låsta artiklarna.
På köpet får du tre månader gratis på Draken Films utbud (värde 237 kr) av kvalitetsfilmer, 30% rabatt på över 850 nyutgivna böcker och kan delta i våra foto- och skrivartävlingar.
PRENUMERERA HÄR!

I det egna Jaget och den starkes rätt kan spåras (i förutom Darwinism) Nietzsches idéer om ressentiment och slavmoral. Något La Vey öppet erkänt inspiration från i formandet av Satanic Church. Sverigedemokraterna är det parti som ligger närmast en sån filosofi.

Aktivisternas inträde i det politiska landskapet

Ett senare tillskott i den poliska satanismen är The Satanic Temple. Manon Hedenborg White och Fredrik Gregorius skriver om The Satanic Temple, i en artikel i International Journal for the Study of New Religions 2019. De belyser gruppens riktning som ”esoterism med politiska verktyg.” Organisationen har en helt annan ingång till sin satanism och ser den i hög grad som ett verktyg för yttre förändring av samhällets orättvisor. Med egalitära värden, satanistisk feminism, äga sin kropp, mot begränsande abortlagar, inkluderande av minoriteter LGBTQ.

För the Satanic Temple (härefter benämnda TST) är satan en symbol för rebellen (liksom den var för socialdemokraterna i början av förra seklet) med erkännande av den romantiska satanismen representerad av de engelska poeterna Shelly, Blake och Byron. Upplysningstiden omfamnades med ljusbringaren för att bringa klarhet. Genom begreppet ”ockulture” formar the Satanic Temple en sekulär aktivism i det amerikanska politiska landskapet, skriver White och Gregorius om gruppen i artikeln från 2019. Satan, eller Lucifer, blir enligt författarna emblem för frihet, intellektuellt obunden och upprorisk mot förtryckande auktoriteter.

Gruppen TST grundades 2012/13 av tidigare Harvad studenten Lucian Greaves (Doug Mesner) och filmskaparen Malcolm Jarry för att uppfylla Vita Husets önskan om religiösa initiativ. Med just egna initiativ skulle TST komma att visa alternativa synsätt. Internet och gratis medlemskap utan bindande krav gjorde snart gruppen till världens största satanistiska organisation. I likhets med Satanic Church utförde TST ett flertal iögonfallande aktioner som banade vägen för nationell uppmärksamhet.

Som svar på den amerikanska statens uttalade vilja att främja religionsfrihet tillverkade TST en två och en halv meter hög Baphometstaty att ställa utanför kapitolium i Oklahoma. Genom att uppmana till aktivism mot orättvisor, som att till exempel staten offentligt får placera ett monument med tio guds bud pekar man på diskriminering. Andra religioner måste också få synas. Detta uppmärksammades av SVT med dokumentären Heja Satan? 2019. Religiös pluralism måste värnas, hävdade TST.

Politiska aktioner skiljer The Satanic Temple från Satanic Church.

Med sina sju grundsatser skrivna på Baphometstatyn (ursprungligen tecknad av Eliphas Levi 1848) var planen att den skulle komma att utgöra en jämnvikt för religions- och yttrandefrihet i USA.

Politiska aktioner skiljer The Satanic Temple från Satanic Church. TST agerar på omgivande sociala händelser. När Florida guvernören Rick Scott lät införa ”Inspirerande meddelanden” på allmänna skolor i syfte att marknadsföra bibelmöten på skoltid reagerade TST. 2016 anknöt de till ”Religious Right Movement” genom att dela ut egna flygblad på skolor med parollen: ”After school Satan Club”. Ett direkt svar på den kristna högerns evangeliska ”Good News Clubs” som tilläts verka inom offentliga skolor. Religiös orättvisa, menade TST.

En likhet mellan Church of Satan och the Satanic Temple är att båda har ett icke teistiskt förhållningssätt. De största olikheterna är att den ene är Jag-orienterad, den andra kollektivt inriktad. Politiska meningsskiljaktigheter och intressekonflikter skiljer grupperna. Liksom de svenska partierna kan satanisterna delas upp på en höger- och vänsterskala. SD på ena sidan och Vänsterpartiet på den andra.

The Satanic Temple utgör med sin religiöspolitiska aktivism på sätt och vis den ideologiska motsatsen till Satanic Church. Att genom radikala händelser sprida alternativ tro bidrar gruppen med utveckling i satanismens historia. När TST ger ut Den Stora Satanistboken för skolbarn visar de på en sällsynt balans mellan kärlek, allvar och humor. Det är politik.

Frågan är när ska en elitistisk satanistisk socialdemokrati återknyta till sin tradition med frihetskämpen?

Källor:

LaVey Anton Szandor. 1969. The Satanic Bible. Avon Books. USA.

Luijk, Ruben van. 2016. Children of Lucifer, Oxford University Press. USA.

SVT. 2020. Heja Satan? Dokumentär. Originalets titel: Hail Satan? 2019. Magnolia Pictures. USA.

White Manon Hedenborg and Gregorius Fredrik. 2019. The Satanic Temple: Secularist Activism and Culture in the  American Political Landscape. International Journal for the Study of New Religions 10.1.

ANVÄND DENNA!
IODINE JUPITER
iodine.jupiter@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Existentiellt

0 0kr