Det moderna övervakningssamhället

Existentiellt.
Collage: Opulens (Bildkälla: Pixabay,com)

SAMTIDA KLAUSTROFOBI. “Jordhålor var ingen lyckad lösning på bostadsproblemet. Men inkognito kan du inte längre vara. Du blir uppsökt, varhelst du befinner dig”, skriver Anders Björnsson.

Ännu i slutet av sextiotalet kunde man gå under jorden i detta land. Det vill säga utan att bli förföljd och utvisad. Jag sommarjobbade ett år på socialförvaltningen i Solna. Då kom det en farbror och fick ut vad som idag kallas försörjningsstöd i reda pengar. Han bodde i en jordkula i Hagaparken, året om. Två gånger varje år kom han till Stadshuset och fick det han begärde. Det var inte mycket. Alla kände honom, ingen avhyste honom.

I rumänsk-moldaviska Karpaterna levde några eremiter i grottor. De försörjdes av munkar i ortodoxa kloster, som det fanns särskilt gott om där. Man kände till eremiter som gick in i grottan vid andra världskrigets slut – då inleddes i bergen ett lågintensivt gerillakrig mot den nya regimen, vilket pågick i ett tjugotal år – och inte kom ut i solljuset igen, förrän den socialistiska eran var över. De hade ingen aning om vad “kommunismen” var. De tolererades.

Nej, i det postmoderna eller postpolitiska samhället går man inte under jorden. Man övervakas. Den som inte vill övervakas kan till exempel dra sig tillbaka till en kaminosande kolonistuga över vintern – men då kan han inte få ut något försörjningsstöd, eftersom han antagligen saknar identitetshandlingar, och inte heller kan han få någon lön. Under småkalla hundpromenader ser vi, att det ryker ur några av stugorna. Vi får tänka oss, att det snattas i butikerna. Socialförvaltningen är inte räddaren i nöden, den är fienden.

Också relativt välförsörjda medborgare – eller undersåtar i kungariket – kan sättas på pottan. Idag skulle jag beställa en svensk språklära från 1920-talet via antikvariat.net – begagnade böcker är de enda varor jag e-köper. Men köpet kunde inte fullföljas. Det skulle bekräftas via mobilt bank-id; så var det inte tidigare. Jag äger inget mobilt bank-id. Då får jag väl ta det på faktura, tänkte jag sedan, med den avgift som påförs. Att jag inte har något mobilt bank-id beror inte på lathet utan på att jag inte vill göra mig sårbar. Då kan du inte heller beställa covid-vaccin, säger min syster. Säkert en överdrift, men det ligger nog i resans riktning.

Vi hjälper författare och kreatörer att formulera sin idé, att hitta rätt tilltal och att nå ut.

Det är dumt att vara mot förändringar – vi förändras ju själva hela tiden. Jordhålor var ingen lyckad lösning på bostadsproblemet. Men inkognito kan du inte längre vara. Du blir uppsökt, varhelst du befinner dig; en del människor känner att de jagas. I måndags blev jag uppringd av en okänd dam, som ville ändra på mitt mobilabonnemang för att få ned mina kostnader. Det har jag just gjort. Förra veckan ville en annan dam från Stockholms Elbolag ta hand om mina elkostnader för att få ned dem. I tidningen står det, att detta företag är särskilt förslaget mot oss pensionärer och ger oss ökade avgifter med en bindningstid på flera år!

Det är det där man vill undgå genom att inte vara alltför exponerad. Utan att känna sig som eremit eller bli betraktad som byfåne. Välbärgade individer som har egen advokat, revisor och personlig bankkontakt klarar detta mycket bra. Kniper det, kan de gå till Bukowskis med en möbel eller en tavla – ungefär som mannen i Hagaparken gick till socialförvaltningen, fast med tomma händer. Om det inte varit för pandemin, skulle jag kunnat ta bilen upp till Hälsinge antikvariat för att skaffa den där svenska språkläran och få många fina upplevelser under vägen fram och tillbaka. Dock, ju äldre man blir, desto mer uppskattar man det stationära, vilsamheten.

Inte heller är Hagaparken, Gustav III:s skapelse, numera fredad. För varje år som går känner du dig alltmer kringränd, när du går längs Brunnsvikens stränder. Hagastaden uppförs, hög och mörk. Förtätning pågår. Det blir färre och färre fria ytor. Parksnuttar är exploateringsobjekt. Hur ska man kunna protestera, om det inte går att leva anständigt utan mobilt bank-id? I vissa delar av huvudstaden kan du inte parkera din bil utan sådan legitimation. Kanske är jag paranoid, men för några år sedan kapades min e-post. Några vänner har utsatts för digitala bedrägerier. Betala alltid kontant på Systembolaget, råder jag min omgivning, så att detta inte ska kunna användas mot er! Där går det fortfarande att använda kontanter. I alla fall ännu en tid.

ANDERS BJÖRNSSON
info@opulens.se

Opulens är ett dagligt nätmagasin som vill stärka kulturjournalistikens opinionsbildande roll. Kulturartiklar samsas därför med opinionsmaterial – allt med en samhällsmedveten blick där så väl klimatförändringarna och hoten mot yttrandefriheten som de sociala orättvisorna betraktas som självklara utgångspunkter.

Det senaste från Existentiellt

katter, katt, leva med katt, kattliv

Kattliv

ESSÄ. “Deras tassavtryck finns kvar på hela vårt varande. Vi rör oss
0 0kr