JUBILAR. ”Den fantastiska blandningen av sociala reportage och stringenta politiska analyser med djuplodande kulturjournalistik och humor tilltalade mig omedelbart.” Opulens chefredaktör Stefan Bergmark hyllar Arbetaren som fyller 100 år och berättar också hur den tidningen förändrade hans liv.
VALÅR. “Under två år har biobesök, museer, konserter, teaterbesök, idrottsevenemang, festivaler och kulturfester fått stå åt sidan. Att då blåsa till strid mot kulturen behöver inte nödvändigtvis vara det smartaste populistiska draget”, skriver Nathan Hamelberg.
REPLIK. “Brottslingarna vet precis var svagheterna finns och utnyttjar dem också hänsynslöst.” Pär Axelsson menar att Myra Åhbeck Öhrmans krönika i torsdag inte tog hänsyn till bristerna i dagens rättsskipning.
SERIEPREMIÄR. “Mästerskapens två spelplatser – Qatar och England – skvallrar tydligt om fotbollens nutida utveckling och spännvidd.” Under 2022 kommer Erik Cardelús skriva en serie texter som behandlar fotbollen som samhälleligt fenomen. Nedan publicerar vi den första.
NOVELLTÄVLING. Noveller har under våra fem år blivit lite av ett signum för magasinet, skriver Opulens chefredaktör Stefan Bergmark som hoppas att magasinets pågående novelltävling ska bli en lika stor succé som i fjol.
HÅRDA TAG. Vi vet att arbete för att minska kriminalitet tar tid. De blåbruna låtsas bara inte veta det, för att de intalat sig att deras väljarbas svarar bättre på straffrättsliga kontroverser, skriver Myra Åhbeck Öhrman.
ONLYFANS. Coronaviruset har förändrat den traditionella sexindustrin och det inte nödvändigtvis till det sämre, menar Lars Thulin.
IMPERIALISM. “Hongkongs utveckling lär oss en sak. Kina har slutat låtsas. Nu visar man öppet sina ambitioner att styra världen. Alla metoder är tillåtna. Internationella avtal är trams.”
FRÄMLINGSKAPET. “Populisterna griper efter något som de inte själva kan identifiera. Högerextremisterna griper efter ett land. Moderna populister som Macron efter en framtidsvision, ett projekt, framsteget som självuppfyllande idé utan innehåll”, skriver Lisa Gummesson, i en text som tar avstamp i den aktuella politiska situationen i Frankrike.
